Notiser från Brandstorp
-
Förmanings-Ord till Ungdomen
Kistan måste ha varit enkel. Johannes Andersson, son till soldaten Andreas Svensson Björn och hans hustru Cajsa Jonsdotter, var ju bara 23 år och hade inte hunnit med många drängplatser innan sjukdomen slog till. ”Förlidet år om Påsktiden”, berättade prosten Gallander från predikstolen i sin likpredikan, då Johannes hade plats i Bankeryd,”kände han för första… Continue reading
-
Högvälborna Fru Anna Hierta på Skämningsfors
Idag är det Alla hjärtans dag, och då passar det väl att tänka på Anna Hierta, en kvinna som på sin tid betydde mycket för Brandstorp? Annas far hette Per Larsson Hierta och var ägare till Häggetorp, Främmestad, Tumleberg och Halla, alla stora gods i Västergötland. Häggetorp verkar ha varit huvudgården, så kanske var det… Continue reading
-
Högvälborne Herr Adolph Hård af Segerstads begravningståg
Den 2 juli 1697 jordfästes Adolph Hård af Segerstad, ägare till Skämningsfors i Brandstorp, Tumleberg i Essunga och Stora Segerstad i Reftele socken, Jönköpings län. Fyra månader hade gått sedan han hastigt avlidit av slag i Stockholm. Begravningen skedde i Fågelås kyrka. Senare gravsattes han i den nybyggda Hårdska gravkammaren i Brandstorps kyrka. Så då… Continue reading
-
”Födt oäkta barn. Häktad för hafva mördat”
Kona, som af oloflig beblandelse varder hafvande, och thet ej uppenbarar förr födslen, söker enslighet vid sielfva födslen, och therefter lägger fostret å lön; hon skall halshuggas och i båle brännas, ehvad hon föregifver fostret vara dödt födt, eller ej fullgångit. Varder det genast framskaffadt, och pröfves thet ej fullgångit vara, eller finnes ej något… Continue reading
-
William Turner på besök i Brandstorp
Har du hört historien om Turner-tavlan, frågade mig Erik von Essen. Nej, den känner jag inte till. Med hjälp av Erik, hans syssling Johan Thorén och farbror Thomas von Essen kommer här en osannolik historia: Johans far, Claes Thorén, intresserade sig för historien kring släktens arvegods. Därför läste han igenom Emy von Essens bouppteckning från… Continue reading
-
Britta Lisa
En rödrutig klänning, en brun klänning, en grönrandig klänning, en rödrandig klänning, två linklänningar och en svart klänning – Britta Lisa Andersdotter Wass garderob var omfattande. Men så var hon ju också gift med en skräddarmästare! Britta Lisa, uppvuxen på Sverkersfors, var 25 år då hon 1838 sa ja till Sven Wass. En kristlig uppfostran… Continue reading
-
Skaksjukan
Den 2 april 1843 samlades sockenmän från Brandstorp, Velinga och Daretorp i Daretorps kyrka till en gemensam sockenstämma. Under § 5 avhandlades den i församlingen inkomna skaksjukan. Gemensamt beslöts att föräldrar och anhöriga skulle hålla sina barn och ungdomar hemma, att inget hushåll fick ta emot eller hysa de smittade, inte heller fick någon upplåta… Continue reading
-
En märklig trädgårdsmästare
Svedkärret intill Svedån i Brandstorps socken uppmättes som nyhemman 1780. På andra sidan ån, i Gustav Adolfs socken, låg torpet Starbrohult under Nedre Starbäcks Södergård. Och det var vännen Joel Blåberg – återigen – som tipsade om uppgifter i Habo torpinventering (som finns på nätet) om Anders Svensson som brukade såväl Starbrohult som Svedkärret. Och… Continue reading
-
Guldgrävare i Australien
En sådan här anmärkning gjord av prästen i husförhörslängden väcker nyfikenhet: Anmärkn. vid förhöret 1856. Maja Stina, doter till torp. A. Andson här, är gift med Murmäst. Olson som för 3 år sedan for till Australien. Denna doter har bott 6 år i Göteborg, men ej hit haft attest, bor nu och har bott 2… Continue reading
-
Protus, Urbania och Sexilia
När jag läser Brandstorps kyrkböcker, ser jag att namnskicket förändras genom åren. I början på 1800-talet är en- eller tvåstaviga namn som t ex Anders, Lars, Magnus, Johan eller Fredrik vanliga. Flickorna heter Sara, Lotta, Maja, Anna eller Klara. Inga barn – utom herrskapets − får fler än två namn, oftast får de bara ett.… Continue reading
Om mig
Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.
Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.
Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …
Senaste inläggen
- Den sköna Jolantha
- ”så kallade Skojare-följen”
- Då försvinner den jagande oron
- Den snåle Pällo Gran
- En gammal gumma
- Varor att förbruka
- Ett nyförvärv 1986
- Kasta mull
- När Brandstorp upplystes
- De första syföreningarna
- Talgdankar och tjuvkontakter
- Barnens årtionde
- Fattigungen Johanna
- Tunnbindaren Sandgren
- Arvet från medeltiden
- De dödas försvarsadvokat
- Värnlösa barns dag
- Jul i Kina
- Lussegubbar
- Julens blommor
Anna Maria Claessons samlade texter 