På 1940-talet, då bilarna ännu var fåtaliga på våra vägar, var drömmarna och visionerna om det kommande bilsamhället många. En annonstext från 1944:
Den stadsplaneidé som tar fasta på behaglig och sund livsföring är helt ny. Den har möjliggjorts genom tillkomsten av snabba, billiga transportmedel, särskilt genom automobilen, för vars utveckling Esso oljeingenjörer spelat så stor roll
De som nu sysslar med stadsplanering ser framåt mot samhällen med sot- och rökfria industrier /…/ med grönskande parker där barnen leka utan risk för att bli överkörda /…/ med bostäder där maskinell utrustning befriar husmödrarna från släpgöra.
På femtiotalet blev det möjligt för allt fler att skaffa bil. 1947 hade Volvo startat serietillverkning av PV 444, SAAB lanserade strax därefter. Vid årtiondets mitt ökade försäljningen av tyska bilar. Och folkbilen framför andra blev asfaltbubblan eller folkvagnen Volkswagen. Men automobilens stad blev inte sund och behaglig. Parkeringsplatser, trafikljus, övergångsställen, trafikskyltar, asfalt, buller och föroreningar förvandlade det gemensamma offentliga rummet.
I folkbilismens barndom ansågs bilen främst höra fritiden till:
Bilismen, vår nya folkrörelse vars struktur vi inte vet så mycket om ännu, kräver sitt: bättre vägar och ännu bättre familjebilar till rimliga priser, motell och turistmål, campingplatser med bättre möjligheter till inköp, bilvård m. m.
skrev man i Resos tidskrift Fritiden 1957. Men när bilägarna blev fler vid 1950-talets slut och på 1960-talet, växte ett samhälle fram där medborgarna blev beroende av bilen. Bilen blev en nödvändighet – för resor till arbetet, för barnfamiljerna och för de dagliga inköpen. Förorter och köpcentra hörde bilsamhället till. Vardagsliv förändrades då vi växte samman med bilen. Forskarna började kalla bilen vårt rörliga revir.
NYA ORD PÅ FEMTIOTALET: fickparkering, lapplisa, rivstart, landsvägskörning, medtrafikant, väglus, krypköra, stenskott, motell, motorväg, drömbil, fartblind, hastighetsgräns, totalkvadda, trafikdöd, bilkyrkogård…
Först på 1960-talet började man på allvar diskutera bilsäkerhet och för första gången i dess historia ifrågasattes bilen. Kampanjer som Bli vänner på vägen försökte få bilisterna att respektera hastighetsbegränsningar och trafikregler.
Publicerad i boken Tiotusen år, utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund 1993.
Wikipedia: Reso AB var en svensk resebyråkedja, hotellkoncern och researrangör som ägdes av folkrörelserna


Lämna en kommentar