Anna Maria Claessons samlade texter

1956 började Husqvarna AB experimentera med den första elektrougnen, en föregångare till mikrovågsugnen. De första exemplaren såldes 1959. Rakapparat, brödrost, dammsugare, element, ljusstake från 1950-talet. Transistorradio och TV från 1960-talet. Carmen-curlers från 1970-talet.

Vad skulle det kosta, allt det där som man drömde om – diskmaskin, elspis, tvättmaskin, frysbox, kylskåp, strykmaskin, dammsugare, hushållsassistent, moped, bil, motorcykel, en liten sommarstuga utan tomt, symaskin, radiogrammofon, ett elelement eller ett piano – frågade sig tidskriften VI husmödrar 1954. Ja, en bil 8 700, tvättmaskin 600, frysbox 2 100, assistent 450 kronor … Ouppnåeliga summor för en industriarbetare som tjänade drygt 11 000 kr om året.

Men över miljonen husmödrar måste alltjämt kånka på ved, slagga med aska och slåss med motspänstiga brasor i kaminer och kakelugnar. Och sjuhundratusen måste dag ut och in bära ut varje slaskvattengnutta som blir i en familj, pumpa eller hinka upp var vattendroppe som går åt i ett hushåll /…/ Och flera miljoner människor måste alltjämt tvätta sig i ett handfat vid diskbänken /…/

Men under femtiotalet ökade familjernas köpkraft. Ett uttryck för det är hushållens elektrifiering. Det hade börjat blygsamt med belysning och det elektriska strykjärnet på 1920 – 1930-talen. Så småningom skaffade ett och annat hushåll dammsugare och elspis. Elektrisk rakapparat var en fin present till far på femtiotalet. Elspis, kylskåp, brödrost, elektriskt våffeljärn och kanske ett elelement blev vanligare. Miljonprogrammets lägenheter och nya villaområden skapade så småningom en marknad för tvättmaskiner, frysboxar m. m. En annons 1967 för Phillips innehöll en rad varor som tidigare inte ens varit påtänkta: hi-fi-stereo, färg-TV, transistorradio, kasettbandspelare, diskmaskin, hårtork, elvisp, grillautomat, automatisk kaffebryggare, värmefilt, julstjärna, smidesstake och julgransbelysning.

Och reklamen utlovade inte bara ett nytt tekniskt hjälpmedel i hemmet, utan också en ny livsstil. Köpet av den nya maskinen blev en inträdesbiljett till framtiden. En framtid där experter i vita rockar avgjorde vilket tvättmedel som var mest effektivt, där köket såg ut som ett laboratorium med slätlackerade skåpdörrar och rostfria diskbänkar, där maskinerna utförde arbetet och husmodern i höga stilettklackar och symboliskt förkläde bara behövde trycka på manöverpanelens knapp.

Tryck på knappen. Med ett surrande tar avfallskvarnen han om köksavfallet. Tryck på en annan knapp och diskmaskinen kör igång. Så går man ut i trädgården och spelar badminton, leker med ungarna eller tar ett dopp i swimmingpoolen

drömmer tidskriften Allt i hemmet 1964.

Avfallskvarn, elvärme, diskmaskin, tvättautomat, arbetsstuderade kök – alla dessa små detaljer som på sitt vis speglar vår tids dynamik och tekniska utveckling har en gemensam nämnare. Livet blir lättsammare med maskinernas hjälp. Man vinner tid och bekvämlighet – och just de trista sysslorna och rutinarbetet tas om hand av maskiner. Vi lever i stort som forna tiders aristokrater med maskiner som våra lydiga tjänare /…/ Vem talar nu om den gamla goda tiden? Ingenting har blivit sämre. På varje punkt har utvecklingen fört mänskligheten till ett rikare och friare liv – det må gälla bostäder, läkarvård, rättssäkerhet och helt enkelt vanlig hygglighet människor emellan.

1961 startade en livlig och stundtals hätsk debatt kring begreppet ”köp, slit och släng”. En livsstil med rötter i det gamla samhället, där tradition, hushållning, sparande varit hedersbegrepp ställdes mot konsumtionssamhällets nya värderingar om förnyelse, modernitet och utbytbarhet.

Publicerat 1993 i Tiotusen år utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund.