Notiser från Brandstorp
-
Den motvillige brudgummen

Den 28 april 1861 vigdes äntligen drängen på Skämningsfors i Brandstorps socken Fredrik Johansson med pigan i Hästhagen, Fågelås, Mathilda Charlotta Flodin. För detta var ett äktenskap med förhinder. Så här var det. Mathilda var yngsta dottern till mjölnaren Anders Flodin i Hjällö kvarn. När hon var 26 år födde hon det ”oäkta” barnet Emanuel,… Continue reading
-
En arkitekt som satte spår

Familjen von Essen anlitade den kände Stockholmsarkitekten Rudolf S. Enblom när byggnaderna på Alvasjö i Brandstorps socken byggdes runt förra sekelskiftet. Jag citerar ur Svenskt Biografiskt lexikon: ”Som självständigt verksam arkitekt hade E. särskilt i yngre år en mångsidig verksamhet. Bland hans arbeten i Stockholm märkas Kristallsalongen å Djurgården (1892), om- och tillbyggnad av Stockholms… Continue reading
-
En Kinamissionär i Brandstorp

Vilken udda och spännande figur han måste ha varit i Brandstorp, pastorsadjunkten Andrew E:son Waerneman! Han var född 1876 i Namibia, där hans far Axel Eriksson var affärsman, upptäcktsresande, storviltjägare och ornitolog. Själv reste Andrew som missionär till Kina 1903, bara några få år efter det omtalade boxarupproret som dödat så många svenska missionärer. 1907… Continue reading
-
Torpet Hagen

Nej, inte är det en slump att de där mindre stenarna ligger ovanpå den stora stenen. Någon har lyft upp dem och lagt dem där, för att de en gång var i vägen på ängen. De här fotograferade jag där torpet Hagen under Skämningsfors säteri i Brandstorps socken en gång var beläget. Men vem var… Continue reading
-
Örnhults torp

1822 flyttade f.d. Extra Tullbetjenten Johan Sandberg till Örnhults torp. Han kom direkt till Örnhult från Varbergs fästning, där han avtjänat ett treårigt straff för ”oredligt förhållande med, under Beslag tagna, till införsel i Riket förbjudna varor”. Varför f.d. straffången Sandberg hamnade i Brandstorp är svårt att veta, men kanske var torparparet i Örnhult, Lars… Continue reading
-
Elfva syskon

Här hvilar i Herrans frid / Elfva Syskon / hvilka alla i sin späda barndom / gick hädan för att emottaga sin him- / melska arfvedel / tillhörige / Anders Johansson / och dess kära hustru / Anna Britta / Jöns dotter i Björnhult Så står det på dödsbrädan i Brandstorps kyrkas vapenhus. Ett gripande… Continue reading
-
Ett kök

Som barn var Bredegården i Brandstorp mitt sommarland. Eftersom vi vanligen tillbringade augusti här, så var Brandstorp för mig mogna körsbär, notdragning vid Vättern, lek på höskullen och kvällsstunder i Ingeborg Carlssons kök. Den här skoluppsatsen skrev jag som trettonåring. Rubriken var Ett kök. ”Om man ska beskriva ett kök kan man då hitta ett… Continue reading
-
”så kallade Skojare-följen”

Den 8 april är det romernas nationaldag. Och jag kom att tänka på när Brandstorps sockenstämma sammanträdde den 16 juni 1809. Under § 9 i protokollet skrev pastorn med anledning av att socknen hade besök av en grupp resande eller romer: ”Anmäldes och nu at några i Socknen hysa och Herbergera så kallade dragare eller… Continue reading
-
Den snåle Pällo Gran

Än idag är vi många som ogärna äter hästkött. Och än större var motståndet i det gamla bondesamhället och så här skriver Wikipedia: ”I det förkristna nordiska samhället hade hästen stor betydelse och hästkött åts bland annat vid religiösa högtider. Att äta hästkött betraktades senare under medeltiden som en hednisk sedvänja och var därför tabu.… Continue reading
-
En gammal gumma

Den 22 oktober dog en gammal inhyses kvinna på Torkelsryds ägor och begrovs den 24, hon var 70 år gammal. Så skrev prästen 1697 i Daretorps, Velingas och Brandstorps äldsta kyrkobok. (Fast jag har moderniserat texten.) 1686 års kyrkolag föreskrev för första gången att alla svenskar skulle kyrkobokföras. Men rutinerna var ännu inte utarbetade, så… Continue reading
Om mig
Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.
Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.
Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …
Senaste inläggen
- Den motvillige brudgummen
- En arkitekt som satte spår
- En Kinamissionär i Brandstorp
- En bit målare, ett stycke skald, en aning vismakare, en skärva människa
- Var vänner på vägen – ett tillägg
- Var vänner på vägen
- Torpet Hagen
- Wådlig händelse på sjön Wettern
- Örnhults torp
- Min syster är rikare
- Jönköpings prinsessa
- Vad kostar drömmen?
- Trollprinsessan
- Den bergtagna prinsessan
- Nedräkningen
- Elfva syskon
- Prinsessans väktare
- Vinterprinsessan
- Ett kök
- Vårtal 2022
