Halmhattar och skröll

Johan Abraham Gyllenhaal föddes 1750 i Bråttensby socken i före detta Älvsborgs län, men han växte upp på Höbergs säteri utanför Skara. Han blev student i Lund 1767 och fortsatte sedan studierna i Uppsala för bland andra Carl von Linné. Hans viktigaste ämnen var geologi, kemi och bergsvetenskap och som alla Linnélärjungar reste han mycket och antecknade ivrigt allt av intresse. Så småningom blev han direktör för Åtvidaberg kopparverk, som han drev med framgång fram till sin död 1788.

Åren 1771 – 1773 reste Gyllenhaal i Skaraborg. Han förde noggranna dagböcker om allt av intresse, från jordarter och berggrunder till folkets klädedräkt och historiska minnesmärken. 1773 kom han till Habo. Brandstorp nämns bara i förbifarten, men han besökte Fagerhult, Källebäcken och andra näraliggande platser. I Fagerhult antecknade han följande (jag har moderniserat stavningen):

”Kvinnfolken brukar här dels flat halmhatt och dels vanlig skröll: Halmhatten som till formen liknar de svarta, brukas av drängar och gossar.”

Om fruntimren i Fagerhult bar halmhattar, så måste väl även kvinnorna i Brandstorp ha burit skröll och flata halmhattar vid 1700-talets slut? Och jag kom att tänka på en annan uppgift om Brandstorp och halmhattar. I boken Vätterstranden, utgiven av Skaraborgsbygden 1919, finns en intressant notering:

”Hemindustrin hade för ej så länge sedan att uppvisa en specialitet, tillverkning av halmhattar; någonting dylikt skulle ännu kunna åstadkommas som biförtjänst i småhemmen.”

Men hur såg hattarna ut? Ja, platta halmhattar kan vi ju föreställa oss och en skröll eller skrylla är enligt Svenskt Dialektlexikon: ”ett slags fruntimmershatt med brett bräm af halm, flätor eller tyg som begagnades under sommartiden”. Här ett par hattar ur Västergötlands museums samlingar som illustration.

Johan Abraham Gyllenhaals text finns publicerad i boken ”Floran i Habo kommun” av Gösta Börjeson och om Gyllenhaal och hans resa till Visingsö 1775 kan man läsa i den lilla skriften ”J. A. Gyllenhaals resa till Visingsö 1775” som getts ut på Jönköpings läns museums förlag.



Lämna en kommentar

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …