Anna Maria Claessons samlade texter

1822 flyttade f.d. Extra Tullbetjenten Johan Sandberg till Örnhults torp. Han kom direkt till Örnhult från Varbergs fästning, där han avtjänat ett treårigt straff för ”oredligt förhållande med, under Beslag tagna, till införsel i Riket förbjudna varor”. Varför f.d. straffången Sandberg hamnade i Brandstorp är svårt att veta, men kanske var torparparet i Örnhult, Lars Johansson och Britta Abrahamsdotter, gamla vänner eller rent av släkt? I alla fall var alla tre födda i Sandhem på 1780-talet.

Johan själv var född i Hunareds Nolgård i maj 1782, där hans föräldrar Jonas Persson och Stina Jonsdotter var hemmansägare eller brukare. I kyrkböckerna kan jag följa familjen från gården, till ett nybygge under Hunared, till torpet Skyttehagen under samma gård, ett torp som så småningom blev backstuga. Då var Jonas snart 80 år, och sonen Johan hade för länge sedan lämnat hemmet. Men att Johan bytte namn till Sandberg, gifte sig och blev tulltjänsteman i Jönköping, tyder på att han lyckades göra en klassresa. Men så kom det stora fallet.

Vad kan ha hänt? Jag tror det har att göra med de s.k. överflöds-förordningarna och citerar Wikipedia:

”Överflödsförordningar skapades under 1600- och 1700-talet i Sverige i syfte att begränsa import och hämma nyttjande av lyxkonsumtionsvaror i ett land. Siden, kaffe och choklad är exempel på varor som drabbades. Nära kopplat till överflödsförordningar är de skatte- och importbestämmelser som utfärdades parallellt. I och med att överflödsförordningarna reglerade dyrbara varor innehåller förordningarna oftast bestämmelser kring klädedräkten. /…/

Under 1600-talet utkom tio överflödsförordningar av olika stränghet. Mellan 1720 och 1794 utfärdades 58 överflödsförordningar, de mest omfattande 1720, 1731, 1766 och 1794. Allra mest restriktiv var den från 1766 som helt förbjöd import av kaffe, choklad, arrak, punsch, likörer, luktvatten och vissa vinsorter. Vidare förbjöds nyttjande av tobak för personer under 21 år, silkesspetsar och släp på kvinnodräkter.”

Det är lätt att föreställa sig att en svarthandel utvecklades kring t. ex. det populära kaffet. Och frestelserna måste ha varit stora för en fattig extra tullbetjänt. Här en välkänd bild av Pehr Nordqvist, kallad Kaffebeslaget. För det var ju också förbjudet att dricka kaffe, se hur de förskräckta damerna försöker dölja kaffepanna och koppar för den hastigt uppdykande fiskalen!

Nå, Johan Sandberg blev inte långvarig i Brandstorp. Redan efter ett år drog han vidare till obekant ort. Och samma år blev det lagligt att dricka kaffe i Sverige.

Publicerat i fb-gruppen Notiser från Brandstorp 2017.