Anna Maria Claessons samlade texter

från ett arbetsliv som museikvinna

Kulturhistoria

  • En gammal gumma

    En gammal gumma

    Den 22 oktober dog en gammal inhyses kvinna på Torkelsryds ägor och begrovs den 24, hon var 70 år gammal. Så skrev prästen 1697 i Daretorps, Velingas och Brandstorps äldsta kyrkobok. (Fast jag har moderniserat texten.) 1686 års kyrkolag föreskrev för första gången att alla svenskar skulle kyrkobokföras. Men rutinerna var ännu inte utarbetade, så… Continue reading

    ,

  • Varor att förbruka

    Varor att förbruka

    I industrisamhället blev produktionen svåröverskådlig. Fabriken låg långt borta, råvarorna togs kanske från utlandet, energin var ofta importerat kol förvandlat till ånga, maskinernas konstruktion och funktion var svårförståeliga. Köparna blev konsumenter som förbrukade varor. Men än var det långt kvar till konsumtionssamhället. Under större delen av 1800-talet var det bara en elit som genom privat… Continue reading

  • Ett nyförvärv 1986

    Ett nyförvärv 1986

    Bland Jönköpings läns museums nyförvärv 1986 märks en bägare av silver. Silverbägaren är tillverkad 1761 av Jöns Spongberg som var verksam i Gränna 1761 – 1797. Spongberg som var född 1728 förvärvade burskap i Gränna 1762. Efter hans död 1797 fortsatte änkan Fredrica Ulrica Ståhle verksamheten till 1799. Redan före Gränna stads tillkomst vid 1600-talets… Continue reading

  • Kasta mull

    Kasta mull

    Jag har inte så ofta stött på det i Brandstorps kyrkoböcker. Men i dödboken den 24 maj 1695 står det: ”kastade mull på Swen Jonssons barn på Häldeholm, fick ej dop för dess hastige afgång”. En artikel i Läkartidningen 09/2016 av överläkare Hans K:son Blomquist sätter in prästens anteckning i sitt historiska sammanhang: ”Enligt medeltida… Continue reading

    ,
    ,

  • När Brandstorp upplystes

    När Brandstorp upplystes

    Häftiga vindbyar igår natt fick träd att falla över Häldetorpsvägen, plåtarna på vedtravarna att flyga sin kos och tre fönsterbågar föll ur vårt växthus/lusthus – men höll! Klockan ett på natten försvann strömmen för oss här i kyrkbyn, så morgonteet kokade vi på stormköket. Strömmen kom tillbaka först framemot kväll, kakelugnen välsignades. Vad sårbara vi… Continue reading

  • De första syföreningarna

    De första syföreningarna

    Visste ni att de första syföreningarna startade i Jönköpings län? På Herrestads gård utanför Värnamo hölls det första syföreningsmötet 1844 och i Barkeryd den första kända syföreningsauktionen 1846. På Herrestad bodde vid denna tid Emilie Petersen, född i Tyskland och med ett varmt intresse för diakoni men även yttre mission. Det tog sig t ex… Continue reading

    ,

  • Talgdankar och tjuvkontakter

    Talgdankar och tjuvkontakter

    I december 1854 antecknade Charlotta Kugelberg på Jära gård utanför Jönköping i sin almanacka: Stöpt den 12. 13 dennes af 6 lispund 3 skålpund / tjocka ljus – 224 / smala ljus – 176 / lycktljus tjocka – 32 / dankar – 346 / folkets ljus – 32 / till barnens stake – 30 Belysningen… Continue reading

    , ,

  • Barnens årtionde

    Barnens årtionde

    År 1900 publicerade Ellen Key Barnens århundrade, en samling uppsatser där hon bland annat vände sig emot utnyttjandet av barnarbetskraft och talade för barnens rätt som individer och rätt till en barndom. Den borgerliga 1800-talsfamiljen var hennes förebild. Mot Ellen Keys individinriktade syn på barnen stod under 1900-talets första hälft ett från Tyskland hämtat barnuppfostringsideal… Continue reading

    ,

  • Fattigungen Johanna

    Fattigungen Johanna

    Tänk att fattigungen Johanna från Brandstorp en dag skulle driva en repslagarverkstad i Skara! När jag hittade det här fotografiet i Västergötlands museums bildarkiv, fanns en uppgift med om att Johanna Charlotta Ehn var född 1848 i Brandstorp. Och att hon var gift med repslagaren Fritiof Kent i Skara. Och då måste jag naturligtvis ta… Continue reading

    ,

  • Tunnbindaren Sandgren

    Tunnbindaren Sandgren

    Före 1846 var silversmeder, hattmakare, repslagare, bokbindare och andra hantverkare organiserade i skrån (en slags sammanslutningar av yrkesmän) som noga reglerade hur utbildningen skulle gå till och vem som hade rätt att utöva yrket. Skråhantverkaren bodde i staden. På landsbygden fanns dels sockenhantverkaren – skomakaren, skräddaren, snickaren – som ambulerade mellan gårdarna och dels personer… Continue reading

    ,

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …

Senaste inläggen