Notiser från Brandstorp
-
Carl Westmans barnkammarmöbler
Idag tänkte jag vi skulle prata om arkitekten Carl Westman (1866 – 1936). Jaha, men vad har han med oss att göra? Lugn, har vi inte lärt oss här på Notiserna att alla vägar bär till Brandstorp? Carl Westman var en uppburen arkitekt vid förra sekelskiftet. Han är arkitekten bakom bland annat Stockholms rådhus, Röhsska Continue reading
-
WF:s lustresa till Häldeholm eller Har John Bauer besökt Brandstorp?
Söndagen den 15 juli 1894 gästades Häldeholms herrgård i Brandstorps socken av ordenssällskapet Wänskapsförbundet från Jönköping. Ångbåten Per Brahe lade till vid bryggan och i land strömmade ett femtiotal bröder med fruar och barn. De anställda på gården fraktade fram långbord, bänkar och flaggstänger. Trädgårdsmästaren bar upp bagage från båten. Till och med smedens pojke Continue reading
-
Den rasande Roland
När Skämningsfors huvudbyggnad i Brandstorps socken, Västergötland brandförsäkrades 1843 värderades huset till 19 981 riksdaler. Denna summa redovisades i delar; stommen hade ett värde, taket likaså, liksom fönsterlufterna, dörrarna, gipsmedaljongerna i taken och så vidare. Av husets många rum var väggarna i sex rum på första våningen och fyra rum på andra våningen pappersklistrade med Continue reading
-
En bunt bortglömda brev
Jag fick låna en bunt gamla brev som hittats i en kista på vinden. Så här börjar det äldsta (jag har förenklat stavningen): Ulvestorp den 9/12 99 Jag skulle härmed sända dig några rader eftersom du säger att jag är far åt din son, men det är ja nog ej; Brevet är skrivet till Jenny Continue reading
-
Kärleksbrevet
Hur de träffades kan man undra, Oskar Nilsson från torpet Södra Rasten vid Gunneryds brygga i Ölmstad och Amanda Brandberg från Rödån i Brandstorp på andra sidan den stora sjön. Men ett kärleksbrev från Oskar, daterat 1896, hittades fastkilat i en vägg när Amandas barndomshem, Rödån 1:2, renoverades mer än hundra år senare. Och det Continue reading
-
Lille Johannes
Den 24 februari 1845 dog gossen Johannes; fem år, sju månader och sjutton dagar gammal. Dödsorsaken var enligt kyrkoboken Svullnad. Den lilla träkistan, kanske var den vit eftersom den var avsedd för ett barn, och kanske var den dekorerad med girlanger av lingonris och blå pappersstjärnor? I alla fall låg på locket en glänsande rund Continue reading
Om mig
Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.
Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.
Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …
Senaste inläggen
- Arvet från medeltiden
- De dödas försvarsadvokat
- Värnlösa barns dag
- Jul i Kina
- Lussegubbar
- Julens blommor
- Enkan Carlssons tallbarrsolja
- Grytor, mortlar och smöraskar
- John Bauers troll
- Bondsonen behövde bli mjukare i lemmarna
- En laggad grötbytta
- Trädgårdsgubbar
- Caféer, krogar och biografer i Jönköping
- 90 – tal
- Hermetisk inkokning
- Dömd d. 30 Sept 1884 till 4 års straffarbete för 4:e resans stöld samt förlust af medborgl. förtroende sex år derutöfver
- Smålands Jerusalem
- Industristadens framväxt
- En mors förmaningar
- En trehundraårig dyna
Anna Maria Claessons samlade texter 