Kulturhistoria

  • Supkalkar i silver

    Supkalkar i silver

    Den här texten skrevs 1986 då Jönköpings läns museum förvärvat två supkalkar tillverkade 1837 av Gustaf Israel Lyberg, verksam i Eksjö 1821 -1858. De avbildade kalkarna är förvisso tillverkade av Lyberg, men såldes 2011 på Pantbanken, Sverige. Lyberg var född 1791 i Ulricehamn. Han kom som gesäll till Eksjö-guldsmeden A. Wernströms verkstad som då drevs… Continue reading

  • En dag blev Gunilla vanlig

    En dag blev Gunilla vanlig

    En dag blev Gunilla vanlig. Det kändes som om hon hade stampat länge på samma ställe. Så hon tog saxen och klippte av den långa luggen – symbolen för sitt liv som punkare. De flesta kläderna sålde hon på loppis, men älsklingsgrejorna skänkte hon till länsmuseet. Det var T-shirten med luggslitna ärmmuddar och påsydda blixtlås,… Continue reading

  • En hustru som hushållar – Charlotta Kugelbergs anteckningar om husliga göromål under åren 1830 – 1889

    En hustru som hushållar – Charlotta Kugelbergs anteckningar om husliga göromål under åren 1830 – 1889

    Det är lätt att få den uppfattningen att kvinnans uppgift i 1800-talets borgerliga familjer var att brodera vid sybågen eller behagfullt spela forte-piano. Men även i dessa familjer ställdes höga krav på hennes förmåga att hushålla med resurserna. Familjens framgång var inte enbart beroende av mannens förmåga att skapa inkomster, utan också av kvinnans duglighet… Continue reading

  • En bibel från Basel

    En bibel från Basel

    Niels Swensson haAwer thetta /…/ Skrifet när iagh Sat i fängillset 79 står det med svart bläck på den skinnklädda träpärmens insida. Stilen talar för att året var 1579. Bibeln är vad forskarna kallar en inkunabel, det betyder att den är tryckt före 1501. Forskare har velat se en tysk boktryckare Bernhard Richel som upphovsman… Continue reading

  • Den fattiges silver

    Den fattiges silver

    I många hem stod på chiffonjén i finrummet en silverglänsande vas. Den var kanske köpt på marknaden, kanske var den ett minne hembragt av en sjöman. Vasen var av s k fattigmanssilver, d v s glas blåst i en form och belagd med kvicksilver på insidan. Föremålen av fattigmanssilver var ofta dubbelväggiga och samma teknik… Continue reading

  • Fällekrattan

    Fällekrattan

    På många loft i gamla ladugårdar och bodar kan man än idag hitta det här intill avbildade arbetsredskapet – ”fällekrattan”. Redskapsfyndet avslöjar att smålänningen långt fram i tiden brukade svedjebruk, det vill säga regelbundet brände ner skogen för att få åkermark. De allra första odlarna i vårt land röjde skogen med eld och flintyxor och… Continue reading

  • Smålänningen som försökte lära svenskarna äta svamp

    Smålänningen som försökte lära svenskarna äta svamp

    I mitten på 1800-talet hölls den första svampexkursionen och svamputställningen i Stockholm för allmänheten. Båda dessa tillställningar var ett led i den propaganda som under flera årtionden försökte förmå det svenska folket att äta svamp. Sedan uråldrig tid var svamp för exempelvis bönderna i Småland endast något kor eller det underliga herrskapsfolket kunde få för… Continue reading

  • Carl von Linné på besök i Jönköping, del II

    Carl von Linné på besök i Jönköping, del II

    Den 19 augusti 1741 besöker Carl von Linné Jönköping på hemväg från sin resa till Öland och Gotland. På morgonen har han ”krälat” uppför Taberg och på eftermiddagen besöker han Göta Hovrätt och beser falskmynteri-redskap liksom bevismaterial från häxprocessernas tid i form av ”häxeri-instrumenter” av olika slag. Dagen därpå, den 20 augusti, fortsätter resan mot… Continue reading

  • Carl von Linné på besök i Jönköping, del I

    Carl von Linné på besök i Jönköping, del I

    På hemväg genom Småland, efter att ha besökt Öland och Gotland, passerar Carl von Linné Jönköping. På morgonen samma dag han besöker staden, har han klättrat upp för ”Smålands mirakel” – Taberg – och konstaterat att från toppen har man den ”skönaste prospekt, där detta berg upplyft sitt huvud som furen bland enebuskarna”. Det är… Continue reading

  • Det svenska kräftkalaset

    Det svenska kräftkalaset

    Ett stort fat med kylda kräftor och dekorerat med stora dillkronor – så tycker vi idag självklart att kräftor ska serveras. men så anrättades inte dess läckerheter i äldre tider. Kokboken Den Swenske kocken, tryckt 1837, ger en rad exempel på andra sätt att servera kräftor, till exempel som kräftpudding, kräftpastej, kräftsmör, kräftsås till höns… Continue reading

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …