Anna Maria Claessons samlade texter

från ett arbetsliv som museikvinna

Kulturhistoria

  • Ostindiefararen från Daretorp del II

    Ostindiefararen från Daretorp del II

    Den 3 januari 1791 mönstrades besättningen på ostindiefararen Gustaf III, totalt 155 man. Där var den 51-årige kaptenen Niclas Almroth, skeppspredikanten Gustaf Lorentz Sivertsson, fältskärarna (läkarna) Carl Gröndahl och Johan Kummel och skeppsskrivaren Fredric Winberg. Superkargören, som skötte Ostindiska Kompaniets handelskontakter med kineserna, hette Olof Hanqvist. Så fanns där flera andra yrkesgrupper som hovmästare, vilken… Continue reading

    ,

  • Ostindiefararen från Daretorp del I

    Ostindiefararen från Daretorp del I

    Det var vännen Anneli Ödvall som berättade om en uppgift hon hittat i vigselboken för Norra Fågelås socken. Den 21 september 1794 gifte sig Maria Bolin från Munkaskog, Norrgården med ostindiefararen Anders Lidberg! Maria var 24 år och Anders 37. Anneli förundrades också över den stora morgongåvan Maria fick: 300 Rd silvermynt, ungefär det tiodubbla… Continue reading

    ,

  • Finsnickaren Axel Johansson i Ölmstad

    Finsnickaren Axel Johansson i Ölmstad

    År 1966 förvärvade Jönköpings läns museum möbelsnickaren Axel Johanssons snickarverkstad. Hyvelbänken tillverkad av Axel Johansson själv 1896, svarvstolen, alla verktygen, möbelmallar, ritningar och dessutom en hel del korrespondens med kunder fördes till länsmuseets magasin, där det förvarats i snart tjugo år. I museets arkiv finns också fotografier och uppmätningsritningar från verkstadens lokaler. På utställningen ”Ur… Continue reading

  • En tidsbild från 1848

    En tidsbild från 1848

    Ur Protokoll fört vid sockenstämman Valborgsmäss i Brandstorps skolehus den 21 maj 1848: §5 Fattigföreståndaren anmälde, att en tarvlig, åldrig mansperson blivit funnen i närheten av hemmanet Bränntomt död sittande i vägdiket stödd mot 2ne kryckor den 18 dennes samt framkörd till kyrkans härbärge och hemställde vad vidare var att tillgöra med den döde mannen?… Continue reading

    ,

  • Supkalkar i silver

    Supkalkar i silver

    Den här texten skrevs 1986 då Jönköpings läns museum förvärvat två supkalkar tillverkade 1837 av Gustaf Israel Lyberg, verksam i Eksjö 1821 -1858. De avbildade kalkarna är förvisso tillverkade av Lyberg, men såldes 2011 på Pantbanken, Sverige. Lyberg var född 1791 i Ulricehamn. Han kom som gesäll till Eksjö-guldsmeden A. Wernströms verkstad som då drevs… Continue reading

    ,

  • En dag blev Gunilla vanlig

    En dag blev Gunilla vanlig

    En dag blev Gunilla vanlig. Det kändes som om hon hade stampat länge på samma ställe. Så hon tog saxen och klippte av den långa luggen – symbolen för sitt liv som punkare. De flesta kläderna sålde hon på loppis, men älsklingsgrejorna skänkte hon till länsmuseet. Det var T-shirten med luggslitna ärmmuddar och påsydda blixtlås,… Continue reading

  • En hustru som hushållar – Charlotta Kugelbergs anteckningar om husliga göromål under åren 1830 – 1889

    En hustru som hushållar – Charlotta Kugelbergs anteckningar om husliga göromål under åren 1830 – 1889

    Det är lätt att få den uppfattningen att kvinnans uppgift i 1800-talets borgerliga familjer var att brodera vid sybågen eller behagfullt spela forte-piano. Men även i dessa familjer ställdes höga krav på hennes förmåga att hushålla med resurserna. Familjens framgång var inte enbart beroende av mannens förmåga att skapa inkomster, utan också av kvinnans duglighet… Continue reading

  • En bibel från Basel

    En bibel från Basel

    Niels Swensson haAwer thetta /…/ Skrifet när iagh Sat i fängillset 79 står det med svart bläck på den skinnklädda träpärmens insida. Stilen talar för att året var 1579. Bibeln är vad forskarna kallar en inkunabel, det betyder att den är tryckt före 1501. Forskare har velat se en tysk boktryckare Bernhard Richel som upphovsman… Continue reading

    ,

  • Den fattiges silver

    Den fattiges silver

    I många hem stod på chiffonjén i finrummet en silverglänsande vas. Den var kanske köpt på marknaden, kanske var den ett minne hembragt av en sjöman. Vasen var av s k fattigmanssilver, d v s glas blåst i en form och belagd med kvicksilver på insidan. Föremålen av fattigmanssilver var ofta dubbelväggiga och samma teknik… Continue reading

  • Fällekrattan

    Fällekrattan

    På många loft i gamla ladugårdar och bodar kan man än idag hitta det här intill avbildade arbetsredskapet – ”fällekrattan”. Redskapsfyndet avslöjar att smålänningen långt fram i tiden brukade svedjebruk, det vill säga regelbundet brände ner skogen för att få åkermark. De allra första odlarna i vårt land röjde skogen med eld och flintyxor och… Continue reading

    ,

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …

Senaste inläggen