Kulturhistoria
-
Den fattiges silver

I många hem stod på chiffonjén i finrummet en silverglänsande vas. Den var kanske köpt på marknaden, kanske var den ett minne hembragt av en sjöman. Vasen var av s k fattigmanssilver, d v s glas blåst i en form och belagd med kvicksilver på insidan. Föremålen av fattigmanssilver var ofta dubbelväggiga och samma teknik… Continue reading
-
Fällekrattan

På många loft i gamla ladugårdar och bodar kan man än idag hitta det här intill avbildade arbetsredskapet – ”fällekrattan”. Redskapsfyndet avslöjar att smålänningen långt fram i tiden brukade svedjebruk, det vill säga regelbundet brände ner skogen för att få åkermark. De allra första odlarna i vårt land röjde skogen med eld och flintyxor och… Continue reading
-
Smålänningen som försökte lära svenskarna äta svamp

I mitten på 1800-talet hölls den första svampexkursionen och svamputställningen i Stockholm för allmänheten. Båda dessa tillställningar var ett led i den propaganda som under flera årtionden försökte förmå det svenska folket att äta svamp. Sedan uråldrig tid var svamp för exempelvis bönderna i Småland endast något kor eller det underliga herrskapsfolket kunde få för… Continue reading
-
Carl von Linné på besök i Jönköping, del II

Den 19 augusti 1741 besöker Carl von Linné Jönköping på hemväg från sin resa till Öland och Gotland. På morgonen har han ”krälat” uppför Taberg och på eftermiddagen besöker han Göta Hovrätt och beser falskmynteri-redskap liksom bevismaterial från häxprocessernas tid i form av ”häxeri-instrumenter” av olika slag. Dagen därpå, den 20 augusti, fortsätter resan mot… Continue reading
-
Carl von Linné på besök i Jönköping, del I

På hemväg genom Småland, efter att ha besökt Öland och Gotland, passerar Carl von Linné Jönköping. På morgonen samma dag han besöker staden, har han klättrat upp för ”Smålands mirakel” – Taberg – och konstaterat att från toppen har man den ”skönaste prospekt, där detta berg upplyft sitt huvud som furen bland enebuskarna”. Det är… Continue reading
-
Det svenska kräftkalaset

Ett stort fat med kylda kräftor och dekorerat med stora dillkronor – så tycker vi idag självklart att kräftor ska serveras. men så anrättades inte dess läckerheter i äldre tider. Kokboken Den Swenske kocken, tryckt 1837, ger en rad exempel på andra sätt att servera kräftor, till exempel som kräftpudding, kräftpastej, kräftsmör, kräftsås till höns… Continue reading
-
Krusade örngottsband

Under våra första år tillsammans diskuterade min sambo och jag ofta en sak – hur skall man vika ett lakan? Jag hade under barna- och ungdomsår med min mamma vikt lakanen i tre delar på längden, dragit dem räta och därefter fuktat dem med stänkflaskan och så vikt dem samman över ett bord. Sambon hade… Continue reading
-
Kronan på verket

Vi betraktar ett fotografi från ett hem i sekelskiftets Jönköping. Sommarens dofter letar sig igenom det öppna verandafönstret och vi kan ana att de tre kvinnorna kring täckbågen böjer sig över arbetet med låtsat allvar. Bara fotografen avlägsnar sig så kommer samtalet igång, historierna, skratten. Verandan hör till Fredriksdal i Dunkehalla som vid denna tid… Continue reading
-
Krimskrams av bleck

”En massa krimskrams av bleck … delvis rostig och i övrigt illa medfaren”. Så beskrev museiintendenten Sanfrid Welin en av de sex ljuskronorna av bleck som hänger i Västergötlands museums magasin. En annan betraktades som ”barbarisk”, en tredje var ”ytterst skräpig”. Skövde stadsmuseum äger ytterligare två kronor och Nordiska museet förvärvade en bleckkrona 1940. Den… Continue reading
-
Vällingklockan

Den här texten skrevs i samband med att Jönköpings läns museum förvärvat en gårdsklocka med följande ingjutna upplysning: J. EKWURZEL EKEBERG 1856. Gjuten av C A Norling. Ända sedan 1500-talet har klockgjutare verkat i Jönköping. Många är de kyrkklockor som tillverkats i staden. Den kanske siste klockgjutare var Carl August Norling (1818 – 1889) som… Continue reading
Om mig
Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.
Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.
Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …
Senaste inläggen
- Den sköna Jolantha
- ”så kallade Skojare-följen”
- Då försvinner den jagande oron
- Den snåle Pällo Gran
- En gammal gumma
- Varor att förbruka
- Ett nyförvärv 1986
- Kasta mull
- När Brandstorp upplystes
- De första syföreningarna
- Talgdankar och tjuvkontakter
- Barnens årtionde
- Fattigungen Johanna
- Tunnbindaren Sandgren
- Arvet från medeltiden
- De dödas försvarsadvokat
- Värnlösa barns dag
- Jul i Kina
- Lussegubbar
- Julens blommor
