Anna Maria Claessons samlade texter

från ett arbetsliv som museikvinna

Kulturhistoria

  • De från gudarna stammade

    De från gudarna stammade

    Runskriften var ett levande skriftspråk då nordborna kristnades under 1000-talet. Den äldre runraden med 24 tecken hade under vikingatiden förenklats och moderniserats till 16 tecken. Trots att runorna i äldre tid var starkt förbundna med guden Oden infogades också de vid kristnandet i kyrkans hägn. I Burseryds kyrka hänger än idag en klocka med text… Continue reading

  • Skaksjukan

    Skaksjukan

    Den 2 april 1843 samlades sockenmän från Brandstorp, Velinga och Daretorp i Daretorps kyrka till en gemensam sockenstämma. Under § 5 avhandlades den i församlingen inkomna skaksjukan. Gemensamt beslöts att föräldrar och anhöriga skulle hålla sina barn och ungdomar hemma, att inget hushåll fick ta emot eller hysa de smittade, inte heller fick någon upplåta… Continue reading

    ,
    , , ,

  • Hur känns det att rundgnista?

    Hur känns det att rundgnista?

    År 1923 började Albert Bonniers Förlag ge ut tidskriften RADIO. På första uppslaget fanns en bild av svensk-amerikanen Ernst Alexandersson som utvecklat Marconis uppfinning, den trådlösa telefonen. I USA hade den första underhållningsmusiken sänts 1920 och i England och ute i Europa förekom broadcasting sedan ett par år. Men i Sverige var det förbjudet att… Continue reading

    , ,

  • En märklig trädgårdsmästare

    En märklig trädgårdsmästare

    Svedkärret intill Svedån i Brandstorps socken uppmättes som nyhemman 1780. På andra sidan ån, i Gustav Adolfs socken, låg torpet Starbrohult under Nedre Starbäcks Södergård. Och det var vännen Joel Blåberg – återigen – som tipsade om uppgifter i Habo torpinventering (som finns på nätet) om Anders Svensson som brukade såväl Starbrohult som Svedkärret. Och… Continue reading

    ,

  • På gatorna i New York

    På gatorna i New York

    Så här skaldade en anonym medarbetare inför det välkända skoföretaget Löfskos 40-årsjubileum 1949: Maskinerna har tystnat / och Löfsko håller åter fest / för hela personalen / som kvällens hedersgäst! /I kväll, vår gäst, det gäller bara 40 år, / sen företaget började / en gång, en hoppfull vår. Den första skon, som gjordes, /… Continue reading

  • Ugnar av järn

    Ugnar av järn

    Att använda en häll av järn i den öppna eldstaden var naturligt. Hela ugnar av järn har också varit vanliga bergslagstrakter och i vårt lands södra delar och särskilt i de områden som tillhört våra grannländer. I början var de exklusiva inslag i hemmen, men under 1800-talen blev de allt vanligare. Det fanns två typer:… Continue reading

    , ,

  • Viskleken, budkavlar och klockringning …

    Viskleken, budkavlar och klockringning …

    Den 7 augusti 2005 var jag inbjuden som talare på Västgötadagen i Essunga. Temat för träffen var forna tiders kommunikationer. Detta var mitt föredrag: För ett år sedan vistades jag en längre tid i Zimbabwe i södra Afrika. Vi var ett litet sällskap från huvudstaden som skulle besöka några dammprojekt på landsbygden. Vägen från Harare… Continue reading

  • Guldgrävare i Australien

    Guldgrävare i Australien

    En sådan här anmärkning gjord av prästen i husförhörslängden väcker nyfikenhet: Anmärkn. vid förhöret 1856. Maja Stina, doter till torp. A. Andson här, är gift med Murmäst. Olson som för 3 år sedan for till Australien. Denna doter har bott 6 år i Göteborg, men ej hit haft attest, bor nu och har bott 2… Continue reading

    ,

  • Protus, Urbania och Sexilia

    Protus, Urbania och Sexilia

    När jag läser Brandstorps kyrkböcker, ser jag att namnskicket förändras genom åren. I början på 1800-talet är en- eller tvåstaviga namn som t ex Anders, Lars, Magnus, Johan eller Fredrik vanliga. Flickorna heter Sara, Lotta, Maja, Anna eller Klara. Inga barn – utom herrskapets − får fler än två namn, oftast får de bara ett.… Continue reading

    ,

  • Grosshandlaren och fotografen

    Grosshandlaren och fotografen

    Deras vägar korsades aldrig. Hur skulle det ha varit möjligt? Den ene levde på 1800-talet, den andre ett sekel senare. Om inte tiden hade rest sin höga mur mellan dem, så skulle klasskillnaderna ändå ha hållt dem isär. Den upptagne grosshandlaren, som i sin gärning gjorde namnet Jönköping välkänt, hade nog aldrig lagt märke till… Continue reading

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …

Senaste inläggen