Nödåret 1826
-
Nödåret 1826

Inte en droppe regn föll mellan sådd och skörd det fasansfulla torkåret 1826. Sven Hvass i Kyrkruder i Brandstorps kyrkby berättade långt senare för sina barn att året blev ett verkligt nödår, då man var tvungen att mala ben, mossa och halm för att få mjöl till brödet. I mars 1827 fördelade den allmänna sockenstämman Continue reading
Om mig
Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.
Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.
Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …
Senaste inläggen
- Arvet från medeltiden
- De dödas försvarsadvokat
- Värnlösa barns dag
- Jul i Kina
- Lussegubbar
- Julens blommor
- Enkan Carlssons tallbarrsolja
- Grytor, mortlar och smöraskar
- John Bauers troll
- Bondsonen behövde bli mjukare i lemmarna
- En laggad grötbytta
- Trädgårdsgubbar
- Caféer, krogar och biografer i Jönköping
- 90 – tal
- Hermetisk inkokning
- Dömd d. 30 Sept 1884 till 4 års straffarbete för 4:e resans stöld samt förlust af medborgl. förtroende sex år derutöfver
- Smålands Jerusalem
- Industristadens framväxt
- En mors förmaningar
- En trehundraårig dyna
