Arvet från medeltiden
Länge förtalades medeltiden. Den mörka medeltiden var en tid då pesten plågade människorna, fattigdomen var stor och vidskepelsen höll ett fast grepp om sinnena. På senare år har forskarna istället…
Läs mer
De dödas försvarsadvokat
Dagligen möter vi på museerna människor bortom dödens gräns. Vi hanterar ju deras kvarlevor. Osystematiskt och kanske personligt insamlade, vi försöker ändå få ordning på det oregerliga. Vi registrerar, flyttar,…
Läs mer
Värnlösa barns dag
Så här skrev jag den 27 december 2019 i fb-gruppen Notiser från Brandstorp om Värnlösa barns dag: I morgon den 28 december är det Värnlösa barns dag, före år 2000…
Läs mer
Jul i Kina
2021 hade vi en adventskalender i fb-gruppen Notiser från Brandstorp och lucka 19 handlade om missionärens jul i Kina: I lucka 19 åker vi ut i världen. Faktiskt ända till…
Läs mer
Julens blommor
Doftande hyacinter, röda julstjärnor, vita julrosor, granna amaryllisar, blomstergrupper med små tulpaner och någon grön växt glädjer oss i juletid. Men förr var blomsterprakten vid jul mer blygsam. Några grenar…
Läs mer
Enkan Carlssons tallbarrsolja
Det var roligt att Ingemar och Anna-Stina Karlberg på fb-sidan Notiser från Brandstorp tog upp Brandstorpsbornas insamling av tallris till en fabrik i Jönköping. Fabriken tillverkade tallbarrsolja och låg intill…
Läs mer
Grytor, mortlar och smöraskar
Byggnadsten, gravsten, gatsten, milsten, brosten, minnesstenar, stenmurar, kvarnstenar — sten har vanligen används för beständiga ändamål, ofta som tunga monument i landskapet av manlig styrka. Men användningen av sten har…
Läs mer
Bondsonen behövde bli mjukare i lemmarna
Trettiofyra år gammal kom Daniel Nordin som kyrkoherde till Villstad i Småland, till en av landets mest vanlottade landsändar. Frosten, berättade han, skadade årligen säden. Sådan frostad säd blir slö,…
Läs mer
En laggad grötbytta
När bondkvinnorna förr bar förning till en nybliven barnsängskvinna, till ett bröllop eller en begravning förvarades maten i ett träkärl, ofta ett laggat kärl som avbildas härovan. Ett laggat kärl…
Läs mer
Trädgårdsgubbar
Från Hallsnäs herrgård i Ramkvilla socken, Vetlanda kommun, överlämnades 1986 till Jönköpings läns museum fyra figurer av trä. Det är ett herrskapspar, hon med en solfjäder i handen och han…
Läs mer
Caféer, krogar och biografer i Jönköping
Långt fram på 1900-talet var Jönköpingsborna, liksom de flesta andra svenskar, trångbodda. Familjerna var stora och lägenheterna vanligen på ett rum och kök. Helt naturligt tillät inte boendestandarden umgänge i…
Läs mer
Hermetisk inkokning
Bland Jönköpings läns museums samlingar av äldre leksaker finns en liten konserveringsapparat endast drygt 20 cm hög. Apparaten är av det tyska märket Weck och utrustad med små glasburkar och…
Läs mer
Dömd d. 30 Sept 1884 till 4 års straffarbete för 4:e resans stöld samt förlust af medborgl. förtroende sex år derutöfver
Arkeologen i mig vaknade. Några tag med en skopa för att underlätta för de nyplanterade granplantorna har blottlagt marken vid bostället Mossebacken under Bengelsruder i Brandstorps socken. På den (av…
Läs mer
Smålands Jerusalem
Jönköpings frikyrkliga prägel är väl känd. År 1980 var drygt 12 % av befolkningen i Jönköpings kommun medlem i någon frikyrka. Pingströrelsen var den största organisationen med över 4 000…
Läs mer
Industristadens framväxt
När lantmätaren J Alvin år 1839 gav ut Strödda Anteckningar angående Jönköpings Stad och dess Omgifvning karaktäriserade han staden på följande sätt: ”Följaktligen visar sig snarare ett tillbaka än framåt…
Läs mer
En mors förmaningar
Det var ett högtidligt bröllop i Rogberga kyrka den 5 juli 1894 då dottern till framlidne kyrkoherden i församlingen vigdes samman med komministern i Lidhults församling, Constantin Haglund. Kyrkan, smyckad…
Läs mer
En trehundraårig dyna
En dyna daterad R A D K ANNO 1667 göms i Jönköpings läns museums textila samlingar. Det finns ytterligare två snarlika syskon bevarade på museer i Sverige. Kulturen i Lund…
Läs mer
Minnesmärken i Jönköpings stadspark
I maj 1896 tog en grupp människor med landshövdingen i spetsen initiativ till att bilda Jönköpings Stadsparkssällskap. Syftet var att anlägga en ”folkpark” för att bereda framför allt stadens arbetare…
Läs mer
Kettil Runske
Har ni hört talas om Kettil Runske, trollkarlen från Svedudden? Han som gick på Vätterns botten till Visingsö? Runske hette han för att han lyckats stjäla tre runkavlar från guden…
Läs mer
Markus Izikowitz i Brandstorp
På Forum för levande historias hemsida läser jag: I Ryssland (inklusive Ukraina) inträffade vågor av pogromer, blodiga förföljelser av judar i form av våldsamma upplopp där man vandaliserade egendom, misshandlade…
Läs mer
Östra arbetsstugan i Jönköping
Arbetsstugan var en praktisk skola där fattiga barn lämnas undervisning i nyttiga och för utbildning av deras handafärdighet lämpliga handaslöjder i ändamål att förebygga sysslolöshet, armod och tiggeri.1 Den var…
Läs mer
Claës Johan Ljungström. Fornforskare, poet och präst.
Följande text handlar om prästen Claës Johan Ljungström, som tog initiativ till grundandet av Västergötlands Fornminnesförening 1863. Den ingår i en bok utgiven av föreningen 2021 med ovan titel, där…
Läs mer
Den sorgligt beryktade f. d. skolläraren
Jag hittade en märklig insändare i Svenska Dagbladet från den 29 maj 1933. Författaren, signaturen A:son, hade studerat 1 maj-tåget från sitt fönster och lagt märke till att bland alla…
Läs mer
Den blomstertid nu kommer …
Ånyå står ett långt härligt sommarlov för dörren. Nu väntar soliga dagar, utflykter, utomhusbad och framför allt blir skolans läxor och provskrivningar snart ett minne blott. Men för forna läroverksungdomar…
Läs mer
Sträck på er, ni har ett viktigt uppdrag!
Lennart Sjöholms prosadikt Tingen: ger ord åt det jag ofta har känt som museikvinna. Det kan vara de mest olika ting, de kan komma långt bortifrån och ha med sig…
Läs mer
Ebba Ramsays gåva till Jönköping
Ebba Ramsay (1828 – 1922) är för eftervärlden mest känd som initiativtagare till sjukhemmet Wilhelmsro utanför Jönköping, från början ett hem för ”vanföra” barn, senare en anstalt för epileptiska barn.…
Läs mer
För att befrämja bildning, välmåga och nöje
Arbetsdagen var lång för 1800-talets fabriksarbetare, arbetet slitsamt och lönerna så låga att barnens arbetsinkomster var nödvändiga för en stor familj. Ett rum och kök var i bästa fall det…
Läs mer
Vårtal 2005
När granskogens grepp släpper vid Kymbo och landskapet öppnar sig välkomnande – kommer doften av dynga. Som jättelika böljeslag häver sig de mörkbruna, nyharvade åkrarna, trädens grenverk står som vågskum…
Läs mer
Lapp vid lapp i granna dynor
Ett bröllopsfölje i Unnaryd vid 1800-talets början var flera hundra alnar långt. I täten red hyensförarna, vilka kunde vara upp till tolv stycken. Deras hästar var dekorerade med kransar av…
Läs mer
Klädes Fabriqueuren Erland Sandberg
En del släkter kan man följa i Brandstorps kyrkböcker under flera generationer: Mellberg, Blåberg, Rundqvist, Rånge … Men ibland dyker ett oväntat namn upp, en person flyttar in, stannar några…
Läs mer
Halmhattar och skröll
Johan Abraham Gyllenhaal föddes 1750 i Bråttensby socken i före detta Älvsborgs län, men han växte upp på Höbergs säteri utanför Skara. Han blev student i Lund 1767 och fortsatte…
Läs mer
I väntan på bussen
Vid busshållplatsen utanför Jönköpings läns museum kan man i ett fönster studera ett par kryckor av trä. På en av dem sitter en liten papperslapp med texten: Så länge här…
Läs mer
Tranan bär ljus i säng
Den avbildade ljusstaken i Jönköpings läns museums samlingar kommer från Dannäs socken i Småland och den är förebild för många nygjorda så kallade Smålandsljusstakar. Ljusstaken tillverkades vid 1800-talets slut av…
Läs mer
Koleran 1857
Varför skulle han bege sig till Jönköping den där dagen i oktober 1857? Den frågan måste Anna Greta, hans hustru, ha ställt sig många gånger. Kanske skulle han lämna ved…
Läs mer
Dags att skriva kvinnornas historia
Vid jubileer och andra högtidliga sammanhang uppmärksammas gärna de uppoffrande, strävsamma mödrarna, de som förde det dagliga livets kamp i det tysta. ”Vi får inte glömma”, sa dåvarande statsministern Ingvar…
Läs mer
Nödåret 1826
Inte en droppe regn föll mellan sådd och skörd det fasansfulla torkåret 1826. Sven Hvass i Kyrkruder i Brandstorps kyrkby berättade långt senare för sina barn att året blev ett…
Läs mer
Förmanings-Ord till Ungdomen
Kistan måste ha varit enkel. Johannes Andersson, son till soldaten Andreas Svensson Björn och hans hustru Cajsa Jonsdotter, var ju bara 23 år och hade inte hunnit med många drängplatser…
Läs mer
Högvälborna Fru Anna Hierta på Skämningsfors
Idag är det Alla hjärtans dag, och då passar det väl att tänka på Anna Hierta, en kvinna som på sin tid betydde mycket för Brandstorp? Annas far hette Per…
Läs mer
”För dem är hemslöjden som skapad”
I en femte artikel om Jönköpings läns hemslöjdsförening (de tidigare finns här på bloggen) skriver jag om hur hemslöjdsbutikens driftiga föreståndare Clary Wahlsten-Dahr förstod att hemslöjdsrörelsen behövde de offentliga institutionerna…
Läs mer
Högvälborne Herr Adolph Hård af Segerstads begravningståg
Den 2 juli 1697 jordfästes Adolph Hård af Segerstad, ägare till Skämningsfors i Brandstorp, Tumleberg i Essunga och Stora Segerstad i Reftele socken, Jönköpings län. Fyra månader hade gått sedan…
Läs mer
Följ med till Ynglingaföreningen! Ur Kinesernas vänner del II
Detta är ytterligare en text ur min doktorsavhandling i etnologi Kinesernas vänner. En analys av missionens berättelse som ideologi och utopi som kom 2001. I avhandlingen finns ett antal mer…
Läs mer
”Födt oäkta barn. Häktad för hafva mördat”
Kona, som af oloflig beblandelse varder hafvande, och thet ej uppenbarar förr födslen, söker enslighet vid sielfva födslen, och therefter lägger fostret å lön; hon skall halshuggas och i båle…
Läs mer
Pärlfiskaren. Ur Kinesernas vänner del I
Detta är en text från min doktorsavhandling i etnologi Kinesernas vänner. En analys av missionens berättelse som ideologi och utopi som kom 2001. I avhandlingen finns ett antal ”påhittade” texter,…
Läs mer
Kvinnlig handaflit
I museernas textilsamlingar finns otaliga exempel på kvinnlig handaflit. Många timmars tålmodigt arbete ligger bakom väl broderade och fint sömmade brudgumsskjortor, byxhängslen, plånböcker, dukar och väggprydnader. Märkdukar och syprover av…
Läs mer
Tant Ruths garntomtar
På lediga stunder, hela året om, kom det röda garnnystanet och virknålen fram. Det blev så där en tusen stycken om året. För tusen stycken garntomtar skulle det vara till…
Läs mer
Adventsstjärnan
I en tysk internatskola missionärsbarn satt några gossar en kväll i adventstid för över hundra år sedan och knåpade med en stjärna av papper. De hade fått instruktioner av sin…
Läs mer
Julbonaden
På en stol sitter en kvinna klädd i klänning av 1800-talssnitt. Håret är samlat under bindmössan. I famnen håller hon ett hårt lindat barn. Framför henne knäböjer en man i…
Läs mer
Julskyltning
Kvällen innan, efter stängningsdags, pågår ett intensivt arbete bakom de täckta fönstren. Apelsinerna ska packas upp, bordet med nötter, torkad frukt och choklad ordnas och framför fönstret byggs ett vackert…
Läs mer
Adventskalendern
I dag är det 1 december och dags att öppna den första luckan i adventskalendern. Här följer en förkortad text som jag och Suzanne Pettersson, då anställda på Jönköpings läns…
Läs mer
Borgmästarens silverstop
Borgmästare Nils Northman är bliven en gammal man. På Konungens namnsdag den 6 juni 1775 sammanträder magistraten i rådstugan i Skara. Och som brukligt sedan trettiofem år tillbaka presiderar Northman.…
Läs mer
Julen 1918
Efter en lång och tung höst står åter julen för dörren. Kriget är äntligen slut, men ransoneringarna som pågått under ett par års tid fortsätter. Det är brist på nästan…
Läs mer
Britta Lisa
En rödrutig klänning, en brun klänning, en grönrandig klänning, en rödrandig klänning, två linklänningar och en svart klänning – Britta Lisa Andersdotter Wass garderob var omfattande. Men så var hon…
Läs mer
De från gudarna stammade
Runskriften var ett levande skriftspråk då nordborna kristnades under 1000-talet. Den äldre runraden med 24 tecken hade under vikingatiden förenklats och moderniserats till 16 tecken. Trots att runorna i äldre…
Läs mer
Skaksjukan
Den 2 april 1843 samlades sockenmän från Brandstorp, Velinga och Daretorp i Daretorps kyrka till en gemensam sockenstämma. Under § 5 avhandlades den i församlingen inkomna skaksjukan. Gemensamt beslöts att…
Läs mer
Hur känns det att rundgnista?
År 1923 började Albert Bonniers Förlag ge ut tidskriften RADIO. På första uppslaget fanns en bild av svensk-amerikanen Ernst Alexandersson som utvecklat Marconis uppfinning, den trådlösa telefonen. I USA hade…
Läs mer
En märklig trädgårdsmästare
Svedkärret intill Svedån i Brandstorps socken uppmättes som nyhemman 1780. På andra sidan ån, i Gustav Adolfs socken, låg torpet Starbrohult under Nedre Starbäcks Södergård. Och det var vännen Joel…
Läs mer
På gatorna i New York
Så här skaldade en anonym medarbetare inför det välkända skoföretaget Löfskos 40-årsjubileum 1949: Maskinerna har tystnat / och Löfsko håller åter fest / för hela personalen / som kvällens hedersgäst!…
Läs mer
Ugnar av järn
Att använda en häll av järn i den öppna eldstaden var naturligt. Hela ugnar av järn har också varit vanliga bergslagstrakter och i vårt lands södra delar och särskilt i…
Läs mer
Viskleken, budkavlar och klockringning …
Den 7 augusti 2005 var jag inbjuden som talare på Västgötadagen i Essunga. Temat för träffen var forna tiders kommunikationer. Detta var mitt föredrag: För ett år sedan vistades jag…
Läs mer
Guldgrävare i Australien
En sådan här anmärkning gjord av prästen i husförhörslängden väcker nyfikenhet: Anmärkn. vid förhöret 1856. Maja Stina, doter till torp. A. Andson här, är gift med Murmäst. Olson som för…
Läs mer
Protus, Urbania och Sexilia
När jag läser Brandstorps kyrkböcker, ser jag att namnskicket förändras genom åren. I början på 1800-talet är en- eller tvåstaviga namn som t ex Anders, Lars, Magnus, Johan eller Fredrik…
Läs mer
Grosshandlaren och fotografen
Deras vägar korsades aldrig. Hur skulle det ha varit möjligt? Den ene levde på 1800-talet, den andre ett sekel senare. Om inte tiden hade rest sin höga mur mellan dem,…
Läs mer
Puddingformen – en nödvändighet i forna tiders kök
Under 1700- och 1800-talen ingick i det välbärgade hushållets köksutrustning många ”buddingformar”. Kokböckerna från denna tid är fulla av recept på aladåber, färser, pastejer, puddingar och bakverk som krävde formar…
Läs mer
Ostindiefararen från Daretorp del III
Nu ska vi avsluta berättelsen om ostindiefararen Anders Lidberg som gifte sig med Maria Bolin från Fågelås 1794. Den 3 januari 1791 mönstrade jungmannen Anders Liberg på ostindiefararen Gustaf III.…
Läs mer
Ostindiefararen från Daretorp del II
Den 3 januari 1791 mönstrades besättningen på ostindiefararen Gustaf III, totalt 155 man. Där var den 51-årige kaptenen Niclas Almroth, skeppspredikanten Gustaf Lorentz Sivertsson, fältskärarna (läkarna) Carl Gröndahl och Johan…
Läs mer
Ostindiefararen från Daretorp del I
Det var vännen Anneli Ödvall som berättade om en uppgift hon hittat i vigselboken för Norra Fågelås socken. Den 21 september 1794 gifte sig Maria Bolin från Munkaskog, Norrgården med…
Läs mer
Finsnickaren Axel Johansson i Ölmstad
År 1966 förvärvade Jönköpings läns museum möbelsnickaren Axel Johanssons snickarverkstad. Hyvelbänken tillverkad av Axel Johansson själv 1896, svarvstolen, alla verktygen, möbelmallar, ritningar och dessutom en hel del korrespondens med kunder…
Läs mer
En tidsbild från 1848
Ur Protokoll fört vid sockenstämman Valborgsmäss i Brandstorps skolehus den 21 maj 1848: §5 Fattigföreståndaren anmälde, att en tarvlig, åldrig mansperson blivit funnen i närheten av hemmanet Bränntomt död sittande…
Läs mer
Supkalkar i silver
Den här texten skrevs 1986 då Jönköpings läns museum förvärvat två supkalkar tillverkade 1837 av Gustaf Israel Lyberg, verksam i Eksjö 1821 -1858. De avbildade kalkarna är förvisso tillverkade av…
Läs mer
En dag blev Gunilla vanlig
En dag blev Gunilla vanlig. Det kändes som om hon hade stampat länge på samma ställe. Så hon tog saxen och klippte av den långa luggen – symbolen för sitt…
Läs mer
En hustru som hushållar – Charlotta Kugelbergs anteckningar om husliga göromål under åren 1830 – 1889
Det är lätt att få den uppfattningen att kvinnans uppgift i 1800-talets borgerliga familjer var att brodera vid sybågen eller behagfullt spela forte-piano. Men även i dessa familjer ställdes höga…
Läs mer
En bibel från Basel
Niels Swensson haAwer thetta /…/ Skrifet när iagh Sat i fängillset 79 står det med svart bläck på den skinnklädda träpärmens insida. Stilen talar för att året var 1579. Bibeln…
Läs mer
Den fattiges silver
I många hem stod på chiffonjén i finrummet en silverglänsande vas. Den var kanske köpt på marknaden, kanske var den ett minne hembragt av en sjöman. Vasen var av s…
Läs mer
Fällekrattan
På många loft i gamla ladugårdar och bodar kan man än idag hitta det här intill avbildade arbetsredskapet – ”fällekrattan”. Redskapsfyndet avslöjar att smålänningen långt fram i tiden brukade svedjebruk,…
Läs mer
Smålänningen som försökte lära svenskarna äta svamp
I mitten på 1800-talet hölls den första svampexkursionen och svamputställningen i Stockholm för allmänheten. Båda dessa tillställningar var ett led i den propaganda som under flera årtionden försökte förmå det…
Läs mer
Carl von Linné på besök i Jönköping, del II
Den 19 augusti 1741 besöker Carl von Linné Jönköping på hemväg från sin resa till Öland och Gotland. På morgonen har han ”krälat” uppför Taberg och på eftermiddagen besöker han…
Läs mer
Carl von Linné på besök i Jönköping, del I
På hemväg genom Småland, efter att ha besökt Öland och Gotland, passerar Carl von Linné Jönköping. På morgonen samma dag han besöker staden, har han klättrat upp för ”Smålands mirakel”…
Läs mer
Det svenska kräftkalaset
Ett stort fat med kylda kräftor och dekorerat med stora dillkronor – så tycker vi idag självklart att kräftor ska serveras. men så anrättades inte dess läckerheter i äldre tider.…
Läs mer
Krusade örngottsband
Under våra första år tillsammans diskuterade min sambo och jag ofta en sak – hur skall man vika ett lakan? Jag hade under barna- och ungdomsår med min mamma vikt…
Läs mer
Kronan på verket
Vi betraktar ett fotografi från ett hem i sekelskiftets Jönköping. Sommarens dofter letar sig igenom det öppna verandafönstret och vi kan ana att de tre kvinnorna kring täckbågen böjer sig…
Läs mer
Krimskrams av bleck
”En massa krimskrams av bleck … delvis rostig och i övrigt illa medfaren”. Så beskrev museiintendenten Sanfrid Welin en av de sex ljuskronorna av bleck som hänger i Västergötlands museums…
Läs mer
Vällingklockan
Den här texten skrevs i samband med att Jönköpings läns museum förvärvat en gårdsklocka med följande ingjutna upplysning: J. EKWURZEL EKEBERG 1856. Gjuten av C A Norling. Ända sedan 1500-talet…
Läs mer
Lackerad modeelegans
En kvinna med parasoll till skydd mot solen i ett parkliknande landskap. I bakgrunden en sjö, är det ett tempel som skymtar i grönskan? Hunden tycks vara på väg att…
Läs mer
Lådkameran
De första kamerorna under 1800-talet var stora, klumpiga och placerade på stativ. Men när de fabrikstillverkade ljuskänsliga torrplåtarna kom i bruk kunde handkameror utvecklas. En form av handkamera är lådkameran,…
Läs mer
Nöden lär nakna konan spinna
”Wässbo härad är ett mycket vanlottat land”, skriver landshövdingen 1833 och syftar på den magra jordmånen. Men så fortsätter han: ”Man finner här icke större fattigdom än i bördigare trakter”…
Läs mer
Plaståldern
Jag hade lite svårt att komma över mitt första möte med plast, som blev en ren chock. Det var i London strax efter kriget. Hela staden var utarmad på varor…
Läs mer
Trådarbeten från Gnosjö
”Vart man eljest kommer i riket är det lätt att träffa tjänsteflickor som är från Småland. Men man ska aldrig råka någon sådan, som säger sig vara från Gnosjö, ej…
Läs mer
Smycken från nödens tid
Europa efter Napoleonkrigen 1813 – 1814 var fattigt och utarmat. De välbärgade uppmanades att lämna sina guldsmycken i utbyte mot smycken av järn. Och järnsmyckena försågs med texter som: ”Med…
Läs mer
En Linnélärjunge på Visingsö
Hur var vädret den där dagen? Den 29 augusti 1775 då geologen Johan Abraham Gyllenhaal började sin fotvandring runt Visingsö? Ja, det brydde han sig inte om att anteckna, en…
Läs mer
Smycken av hår
I länsmuseernas samlingar finns ofta smycken tillverkade av människohår. Det kan vara klockkedjor, halsband, armband och broscher av konstfullt flätat, snott eller knypplat hår. Konsten att tillverka hårsmycken är känd…
Läs mer
En glädjens dag
Den 24 juni 1722 – vilken glädjens dag på godset Skämningsfors i Brandstorps socken! Midsommardag, ljuvlig försommargrönska, kornknarren raspande i ängarna och snart kommer den älskade, oändligt efterlängtade sonen hem.…
Läs mer
Marie nycklar
Den medeltida stenkyrkan i Rogberga socken skövlades och brändes flera gånger, utsattes för vådeld, förändrades och byggdes om. Slutligen – år 1867 – revs den och ersattes av en ny.…
Läs mer
Om du en jungfru nedersätta vill
När åren gick och ingen friare hörde av sig, var det då underligt att en flicka blev orolig och började fråga sig om någon illvillig person i närheten försökt nedsätta…
Läs mer
Kungsringningens kors
Själaringningen för avlidna kungligheter skulle pågå fram till begravningen. Av praktiska skäl kunde det förr dröja länge mellan dödsfallet och begravningen, någon gång varade ringningen ett helt år. Den pågick…
Läs mer
En Jönköpingsbo i Japan
Den 13 augusti 1775 skymtade besättningsmännen ombord på det holländska skeppet ”Stavenisse” Japan för första gången och på kvällen samma dag ankrade man vid ingången till Nagasakis hamn. Ombord, utgivande…
Läs merNågot gick fel. Ladda om sidan och/eller försök igen.
Anna Maria Claessons samlade texter 