Anna Maria Claessons samlade texter

från ett arbetsliv som museikvinna

Museum

  • De dödas försvarsadvokat

    De dödas försvarsadvokat

    Dagligen möter vi på museerna människor bortom dödens gräns. Vi hanterar ju deras kvarlevor. Osystematiskt och kanske personligt insamlade, vi försöker ändå få ordning på det oregerliga. Vi registrerar, flyttar, ibland – om vi har råd – kan vi vårda och konservera. Men ofta i vår ekorrlika iver glömmer vi bort de döda själva. De Continue reading

    ,

  • Sträck på er, ni har ett viktigt uppdrag!

    Sträck på er, ni har ett viktigt uppdrag!

    Lennart Sjöholms prosadikt Tingen: ger ord åt det jag ofta har känt som museikvinna. Det kan vara de mest olika ting, de kan komma långt bortifrån och ha med sig det främmande utseende, de kan också vara bland dem som syns varje dag. Det har det gemensamma: i den stunden är de alla ensamma-. Kanske Continue reading

    ,
    ,

  • Döda ting – levande berättelser

    Döda ting – levande berättelser

    Hyllorna i museernas magasin är fyllda med döda ting. Spanskrör, mangelbräden, värmekrus och snuskvarnar trängs med rubankar och pottstolar. I lådorna ligger flintdolkar, kungsringningskors och kistebrev. En elegant fladdermusfåtölj lutar sig mot den vresiga mjölkpallen av naturvuxet trä. Det är alldeles tyst, mina steg ekar mot betonggolvet, som folkskygga skuggor gömmer sig de många tingen Continue reading

  • Västergötlands Fornminnesförening – en manlig angelägenhet?

    Västergötlands Fornminnesförening – en manlig angelägenhet?

    Västergötlands Fornminnesförening var länge en manlig angelägenhet. Först sju år efter grundandet anmälde sig de första kvinnorna som medlemmar. Men föreningens intiativtagare Claës Johan Ljungström ville nå kvinnorna och han gladdes då kvinnliga givare dök upp. Prästdottern, mamsell Julia Söderlund (1813 – 1896), som beskrevs som ”ett fruntimmer, som lifligt intresserar oss för våra Fornminnen” Continue reading

    ,
    , ,

  • Skrattet är livsviktigt, fortsätt skratta!

    Skrattet är livsviktigt, fortsätt skratta!

    Midsommarveckan 2005 var jag veckans dagboksskrivare i Jönköpings-Posten. Jag hade då arbetat som museichef på Västergötlands museum sedan årsskiftet. Artikeln publicerades 1 juli. Söndag 19 juni Steg upp. En sommar för några år sedan satt jag på Kungliga biblioteket i Stockholm och läste poeten Harriet Löwenhjelms dagböcker. Varje dag började med ett korthugget: Steg upp. Continue reading

  • Tiotusen år eller Kan en gryta tala?

    Tiotusen år eller Kan en gryta tala?

    Hösten 1992 öppnades Jönköpings läns museum efter en omfattande om- och tillbyggnad. Jag var ansvarig för den nya kulturhistoriska basutställningen Tiotusen år tillsammans med arkeolog Kristina Jansson. Gunnar Söderström var ansvarig formgivare. I mars 1993 blev det en diskussion i Jönköpings-Postens spalter mellan lektor Sigvard Lindqvist och mig om utställningen som enligt honom hade många Continue reading

    ,

  • Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift

    Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift

    Föreningens intendent P. G. Alander väckte redan 1866 tanken att föreningen skulle ge ut en tidskrift. Första häftet av tidskriften utkom tre år senare. Redaktör var Claës Johan Ljungström och illustrationerna gjordes av ritlärare O. Erlandsson och senare av folkhögskoleläraren Sanfrid Velin. Häftena utkom oregelbundet de första årtiondena, men tidskriften, sedan många år mer bok Continue reading

    ,

  • Vid Algots sida

    Vid Algots sida

    Ett kvinnoporträtt. Ett ung mor ler mot sitt barn. Barnet i knät sträcker sig mot den glänsande skallran. Omgivningen är ombonad; mjuka mattor, tunga draperier, mönstrade tapeter, ett borgerligt hem på 1890-talet. Ljuset från fönstret faller på barnets hjässa, moderns hand och hennes unga ansikte. På pelarbordet i bakgrunden står fotografiet av maken. Porträttet av Continue reading

    ,

  • Forntidens minne – framtidens hopp

    Forntidens minne – framtidens hopp

    2013 fyllde Västergötlands Fornminnesförening 150 år. En skrift gavs ut med mig som textförfattare. Omslagsbilden visade titelvinjetten till det kallelsebrev som skickades till blivande medlemmar. Initiativtagaren till föreningen, komminister Claës Johan Ljungström översatte i ett brev stenens runskrift: Forntidens minne – Framtidens hopp. Här kommer en text om föreningens första år. Den 11 juni 1863 samlades Continue reading

    ,

  • Lappverk och kvilt

    Lappverk och kvilt

    Hösten 2022 fram till februari 2023 visades på Västergötlands museum utställningen Lappverk och Kvilt. Lapptäcken ur Åsa Wettres och Västergötlands museums samlingar. Invigningen skedde den 8 oktober och jag var ombedd att säga några ord: När lapptäcket med alla dess tygbitar av minnen var färdigsytt, skulle ovansidan stickas samman med ett foder av kanske lump Continue reading

    ,

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …

Senaste inläggen