Kulturhistoria
-
Nödåret 1826

Inte en droppe regn föll mellan sådd och skörd det fasansfulla torkåret 1826. Sven Hvass i Kyrkruder i Brandstorps kyrkby berättade långt senare för sina barn att året blev ett verkligt nödår, då man var tvungen att mala ben, mossa och halm för att få mjöl till brödet. I mars 1827 fördelade den allmänna sockenstämman… Continue reading
-
Förmanings-Ord till Ungdomen

Kistan måste ha varit enkel. Johannes Andersson, son till soldaten Andreas Svensson Björn och hans hustru Cajsa Jonsdotter, var ju bara 23 år och hade inte hunnit med många drängplatser innan sjukdomen slog till. ”Förlidet år om Påsktiden”, berättade prosten Gallander från predikstolen i sin likpredikan, då Johannes hade plats i Bankeryd,”kände han för första… Continue reading
-
Högvälborna Fru Anna Hierta på Skämningsfors

Idag är det Alla hjärtans dag, och då passar det väl att tänka på Anna Hierta, en kvinna som på sin tid betydde mycket för Brandstorp? Annas far hette Per Larsson Hierta och var ägare till Häggetorp, Främmestad, Tumleberg och Halla, alla stora gods i Västergötland. Häggetorp verkar ha varit huvudgården, så kanske var det… Continue reading
-
”För dem är hemslöjden som skapad”

I en femte artikel om Jönköpings läns hemslöjdsförening (de tidigare finns här på bloggen) skriver jag om hur hemslöjdsbutikens driftiga föreståndare Clary Wahlsten-Dahr förstod att hemslöjdsrörelsen behövde de offentliga institutionerna som kunder. ”För dem är hemslöjden som skapad” skrev hon 1936 och menade att endast hemslöjden kunde erbjuda dessa köpstarka och kräsna kunder kvalitet, skönhet… Continue reading
-
Högvälborne Herr Adolph Hård af Segerstads begravningståg

Den 2 juli 1697 jordfästes Adolph Hård af Segerstad, ägare till Skämningsfors i Brandstorp, Tumleberg i Essunga och Stora Segerstad i Reftele socken, Jönköpings län. Fyra månader hade gått sedan han hastigt avlidit av slag i Stockholm. Begravningen skedde i Fågelås kyrka. Senare gravsattes han i den nybyggda Hårdska gravkammaren i Brandstorps kyrka. Så då… Continue reading
-
Följ med till Ynglingaföreningen! Ur Kinesernas vänner del II

Detta är ytterligare en text ur min doktorsavhandling i etnologi Kinesernas vänner. En analys av missionens berättelse som ideologi och utopi som kom 2001. I avhandlingen finns ett antal mer ”påhittade” texter, eller snarare fiktioner baserade på fakta, som binder samman den akademiska studiens olika avsnitt. Fler publiceras framöver. Det är en gråkall lördagskväll vintern… Continue reading
-
Pärlfiskaren. Ur Kinesernas vänner del I

Detta är en text från min doktorsavhandling i etnologi Kinesernas vänner. En analys av missionens berättelse som ideologi och utopi som kom 2001. I avhandlingen finns ett antal ”påhittade” texter, eller snarare fiktioner baserade på fakta, som binder samman den akademiska studiens olika avsnitt. De övriga publiceras framöver. Med tåg har de kommit från Eksjö,… Continue reading
-
Kvinnlig handaflit

I museernas textilsamlingar finns otaliga exempel på kvinnlig handaflit. Många timmars tålmodigt arbete ligger bakom väl broderade och fint sömmade brudgumsskjortor, byxhängslen, plånböcker, dukar och väggprydnader. Märkdukar och syprover av olika slag vittnar om att broderikonsten var en del av unga flickors fostran i borgerlig miljö. Thecla Wrangel berättar om det i sin bok Från… Continue reading
-
Tant Ruths garntomtar

På lediga stunder, hela året om, kom det röda garnnystanet och virknålen fram. Det blev så där en tusen stycken om året. För tusen stycken garntomtar skulle det vara till lotteriet på KFUM Jönköpings årliga basar i november. Under ett 25-tal år stod tant Ruth där intill julgranen och sålde lotter till sitt tomtelotteri. Tant… Continue reading
Om mig
Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.
Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.
Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …
Senaste inläggen
- Den sköna Jolantha
- ”så kallade Skojare-följen”
- Då försvinner den jagande oron
- Den snåle Pällo Gran
- En gammal gumma
- Varor att förbruka
- Ett nyförvärv 1986
- Kasta mull
- När Brandstorp upplystes
- De första syföreningarna
- Talgdankar och tjuvkontakter
- Barnens årtionde
- Fattigungen Johanna
- Tunnbindaren Sandgren
- Arvet från medeltiden
- De dödas försvarsadvokat
- Värnlösa barns dag
- Jul i Kina
- Lussegubbar
- Julens blommor

