Anna Maria Claessons samlade texter

från ett arbetsliv som museikvinna

Kulturhistoria

  • Krusade örngottsband

    Krusade örngottsband

    Under våra första år tillsammans diskuterade min sambo och jag ofta en sak – hur skall man vika ett lakan? Jag hade under barna- och ungdomsår med min mamma vikt lakanen i tre delar på längden, dragit dem räta och därefter fuktat dem med stänkflaskan och så vikt dem samman över ett bord. Sambon hade… Continue reading

  • Kronan på verket

    Kronan på verket

    Vi betraktar ett fotografi från ett hem i sekelskiftets Jönköping. Sommarens dofter letar sig igenom det öppna verandafönstret och vi kan ana att de tre kvinnorna kring täckbågen böjer sig över arbetet med låtsat allvar. Bara fotografen avlägsnar sig så kommer samtalet igång, historierna, skratten. Verandan hör till Fredriksdal i Dunkehalla som vid denna tid… Continue reading

    , , ,

  • Krimskrams av bleck

    Krimskrams av bleck

    ”En massa krimskrams av bleck … delvis rostig och i övrigt illa medfaren”. Så beskrev museiintendenten Sanfrid Welin en av de sex ljuskronorna av bleck som hänger i Västergötlands museums magasin. En annan betraktades som ”barbarisk”, en tredje var ”ytterst skräpig”. Skövde stadsmuseum äger ytterligare två kronor och Nordiska museet förvärvade en bleckkrona 1940. Den… Continue reading

  • Vällingklockan

    Vällingklockan

    Den här texten skrevs i samband med att Jönköpings läns museum förvärvat en gårdsklocka med följande ingjutna upplysning: J. EKWURZEL EKEBERG 1856. Gjuten av C A Norling. Ända sedan 1500-talet har klockgjutare verkat i Jönköping. Många är de kyrkklockor som tillverkats i staden. Den kanske siste klockgjutare var Carl August Norling (1818 – 1889) som… Continue reading

    ,

  • Lackerad modeelegans

    Lackerad modeelegans

    En kvinna med parasoll till skydd mot solen i ett parkliknande landskap. I bakgrunden en sjö, är det ett tempel som skymtar i grönskan? Hunden tycks vara på väg att följa ett eget spår in bland träden. Motivet finns på en lackerad plåtbricka som Västergötlands museum 1910 köpte av fabrikör Ahlström. Lackerad plåt blev ett… Continue reading

  • Lådkameran

    Lådkameran

    De första kamerorna under 1800-talet var stora, klumpiga och placerade på stativ. Men när de fabrikstillverkade ljuskänsliga torrplåtarna kom i bruk kunde handkameror utvecklas. En form av handkamera är lådkameran, i början kallad detektivkamera, den kunde ju användas obemärkt! Kameran liknade en vanlig låda och var byggd så att en plåt i taget kunde exponeras.… Continue reading

    ,

  • Nöden lär nakna konan spinna

    Nöden lär nakna konan spinna

    ”Wässbo härad är ett mycket vanlottat land”, skriver landshövdingen 1833 och syftar på den magra jordmånen. Men så fortsätter han: ”Man finner här icke större fattigdom än i bördigare trakter” – detta kan tyckas motsägelsefullt, men förklaras av västboens förmåga att kombinera många inkomstkällor. Mest känd är kanske gnosjöbornas tillverkning av järntråd och vida känd… Continue reading

  • Plaståldern

    Plaståldern

    Jag hade lite svårt att komma över mitt första möte med plast, som blev en ren chock. Det var i London strax efter kriget. Hela staden var utarmad på varor – utom plast.Plast fanns överallt i förkrossande mängder. Men inte i rediga nyttighetsgrejor utan i toalettbord, fruktskålar och speglar dekorerade med plastremsor vridna i de… Continue reading

  • Trådarbeten från Gnosjö

    Trådarbeten från Gnosjö

    ”Vart man eljest kommer i riket är det lätt att träffa tjänsteflickor som är från Småland. Men man ska aldrig råka någon sådan, som säger sig vara från Gnosjö, ej heller arbetsdräng därifrån. Ingen Gnosjöbo ger sig ut på tjänst. För alla finns det användning hemma.” Så skriver konduktören F J Eneström 1912 i boken… Continue reading

  • Smycken från nödens tid

    Smycken från nödens tid

    Europa efter Napoleonkrigen 1813 – 1814 var fattigt och utarmat. De välbärgade uppmanades att lämna sina guldsmycken i utbyte mot smycken av järn. Och järnsmyckena försågs med texter som: ”Med tack från fosterlandet” eller ”Jag gav guld för järn”. Men 1810-talets patriotiska gärning blev så småningom högsta mode. I Tyskland tillverkades Berlinen Eisen, d. v.… Continue reading

Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …

Senaste inläggen