Anna Maria Claessons samlade texter

På Forum för levande historias hemsida läser jag: I Ryssland (inklusive Ukraina) inträffade vågor av pogromer, blodiga förföljelser av judar i form av våldsamma upplopp där man vandaliserade egendom, misshandlade och dödade människor. Framför allt under åren 1881-84 och 1903-06 mördades tusentals judar. Det förekom att pogromerna uppmuntrades av myndigheterna. Miljoner judar lämnade Ryssland under den här tiden och de flesta sökte sig till USA.

En liten rännil av dessa judar tog sig till Sverige.

Var det pogromerna i ryska Polen som var orsaken till att bokbindaren Markus Izikowitz hamnade i Brandstorp år 1889? I kyrkböckerna kan jag följa Markus, som var född 15 augusti 1864 i en ort som uppgavs heta Ritawe i ryska Polen (jag har inte via Google hittat dagens namn).

1888 kom han till Nässjö, kanske för att där sedan några månader bodde en familj från hemorten, rabbinen Salomon Meyrowitz med hustru och barn.

Ett år senare flyttade Markus till Brandstorp, där han hyrde in sig på Brandstorps gård. Två år senare flyttade han till Stockholm, var det för att skaffa sig svenskt medborgarskap? Det var nämligen svårt för utlänningar att bedriva näringsverksamhet i Sverige vid den här tiden. Svensk undersåte blev han i mars 1891 och på hösten återkom han till socknen, nu kallades han handlare i husförhörslängden, där prästen noggrant antecknade att Markus var mosaisk trosbekännare.

Markus hyrde in sig hos Blåbergs på Bredegården. Ett halvår senare lämnade han åter Brandstorp för att bosätta sig i Forserum. Samma år, 1892, gifte han sig med Molly Dina från Göteborg.

Hur gick det sedan för den unge Markus? Ja, han blev så småningom handelsman i kortvaror (enligt Svensk Uppslagsbok: beteckning för smärre varor, såsom husgeråds-, ekiperings- och sybehörsartiklar, som säljas i styck- el. dussintal) med butik i Jönköping och Skillingaryd och med ett vykortsförlag som bar hans namn.

Jag räknar till åtminstone sex barn i familjen. I början fick barnen judiska namn som Rakel, Sara, Jakob Zander. Men de tre yngsta gavs tidstypiska svenska namn som Karl Gustaf, Lilly Margot och Gösta Lennart. Och det gick bra för barnen. Jakob Zander slutade sin läkarkarriär som professor och överläkare på Beckomberga, hans bror Karl Gustaf blev professor i Allmän och jämförande etnografi och chef för Etnografiska museet i Göteborg. Och Rakel var tandläkare, liksom brodern Gösta Lennart.

Kanske var det en slump att Markus etablerade sin verksamhet i Jönköping. I Tidning för Wenersborgs stad och land 1891 hittade jag en liten notis om att han planerade att sätta upp en ur- och diversehandel i Fristad.

Men ändå, varför flyttade den unge flyktingen till Brandstorp efter bara ett år i Sverige och hur var hans liv här under de år han bodde i socknen? Det får jag förmodligen aldrig veta. Men ett barnbarn till Markus heter Jan Izikowitz. Han är arkitekten bakom bland annat operahuset i Göteborg!

Publicerad i Facebook-gruppen Notiser från Brandstorp 2015

Vykortet från Skillingaryds skjutfält har jag lånat från sidan www.Skillingaryd.Nu och fotografiet på Göteborgsoperan är taget av Bo Randstedt.