Varför skulle han bege sig till Jönköping den där dagen i oktober 1857? Den frågan måste Anna Greta, hans hustru, ha ställt sig många gånger. Kanske skulle han lämna ved eller sälja potatis, kanske skulle han tillfälligt arbeta på stadens alla nybyggen? Men hem kom han aldrig. För i stan hade koleran åter dykt upp, de första dödsfallen skedde redan i september.
Lars Johan började kräkas, hans avföring blev tunn som risvatten, han fick kramp i armar och ben, snabbt avtog krafterna, huden blånade och efter några timmar var han död. Hemma i Fjällböl väntade Anna Greta och barnen, Mathilda fyra år, Pehr tre år och Carl nyss fylld ett år.
Koleran spred sig 1816 – 17 från Gangesdeltat i Indien. Efter knappt ett par årtionden, år 1834, kom den till Göteborg och därifrån spred den sig vidare. Jönköping tillhörde de städer som drabbades hårt denna varma sommar. Sjukdomen återkom flera gånger under 1800-talet. Men faktum är, att förutom Lars Johan Nilsson från Fjällböl, dog ingen Brandstorpsbo i kolera! Jag har i alla fall inte hittat något ytterligare dödsfall i Dödboken.
I städerna däremot, som växte snabbt under 1800-talet och där de fattiga trängdes i osunda bostäder och tillgången på rent vatten var en sällsynthet, där frodades kolerabakterien. Den 19 september 1857 – en månad innan Lars Johan dog – skrev Sundhetsnämnden i Jönköping till stadens styrande och bad dem ingripa mot alla arbetskarlar från landsbygden som hyste in sig i redan ”förut synnerligen trångbodda bostäder”. Staden hade några år tidigare utsatts för en stor brand, de många nybyggnationerna krävde arbetare. Här fanns en möjlighet att tjäna pengar och var Lars Johan en av de egendomslösa arbetskarlar och fattiga småbrukare som då drog till stan?
Så några koleragravar kan inte ha funnits i vår socken. Däremot härjade rödsoten svårt i Brandstorp i mitten på 1800-talet. Om rödsoten kommer ytterligare inlägg.
Publicerad januari 2016 i Facebook-gruppen Notiser från Brandstorp.
Teckningen är hämtad från Thecla Wrangels bok Från forna tider som kom ut 1927. Den är gjord av konstnären J. Höckert 1834, den där sommaren då var sjunde invånare i Jönköping dog i kolera. På etiketten står Radikalmedel mot koleran.


Lämna en kommentar