Sedan 1870-talet har gjutna kökskärl tillverkats vid Husqvarna Vapenfabriks AB, grytor på tre fötter för den öppna elden, grytor med fläns för vedspisen, planslipade kärl för gas- och elspisar. Efter sekelskiftet uppträder i varukatalogerna syltgrytor som är invändigt vitemaljerade, ibland också utvändigt brunemaljerade. Kökskärl var en stor produkt, tillverkningen pendlade för det mesta under 1900-talets tre första decennier mellan 60 000 och 80 000 kärl om året. På 1930-talet steg årstillverkningen till det tredubbla. För nu lanserades Husqvarnas under lång tid så populära bordsemalj! Grytor, kastruller och formar av järn i mjuka, rundade former med vit eller bengul insida och varmt orange emaljerad utsida.
Tiden för föredraget är i regel satt till kl. 7, så att husmödrarna ha hunnit stöka undan middagens matlagning och disk – och ha matbesvären i färskt minne. Genom annonser och propaganda inom föreningen, notiser i den lokala pressen och upplysningar i järnhandeln, har en fulltalig publik infunnit sig. På podiet runt om talarstolen, står blänkande moderna spisar, kokkärl av alla de slag, kvarnar och mycket annat som är lockande för ett husmodersöga. På ett särskilt bord ligger en mängd färgglada och lockande broschyrer och receptsamlingar utlagda. På slaget sju hälsar föreningens ordförande de närvarande välkomna samt riktar ett par ord till föredragshållerskan.
Föredragshållerskan var en av de två hushållskonsulenter som, anställda sedan 1939 av Husqvarnafabriken, turnerade i landet och höll föredrag i olika kvinnoföreningars regi. Det personliga övertygandet vid dessa demonstrationer var, som man påpekade i ovan citerade Husqvarnabrevet 1/1941 till järnhandlarna, en överlägsen försäljningsform.
Under 1930-talets första år betonades i reklamen att Husqvarnas emaljerade kökskärl ”ej böra saknas i ett modernt och välordnat kök”. De är praktiska, hygieniska, hållbara och eleganta – helt i tidsandan efter Stockholmsutställningen 1930. År 1938 dök en seglivad slogan upp för första gången: ”Från spisen till bordet”. Året därpå kallades just denna serie kökskärl för bordsemalj. Krigsårens konsulenter framhöll hur grytorna sparade fett, tid, arbete och diskmedel, då de också fungerade som serveringskärl, samtidigt som de bevarade arom och näringsämnen. Den paranta fajansartade emaljen gav, framhöll man, liv och färg åt matbordet. Och en orangeröd gryta av detta slag blev ett måste i de flesta hem. Efter kriget hade tillverkningen en topp – fabrikens emaljverk arbetade treskift och 80 – 90 arbetare var sysselsatta med att grundemaljera, vitemaljera och majolikaemaljera.
En nackdel med de gjutna kökskärlen var naturligtvis tyngden. Den nya lätta serien med dekor i så kallad tuppemalj från cirka 1950 var ett försök att svara på den kritiken. Tuppemaljen var blå eller brun i olika nyanser. Den orange färgen hade nu blivit omodern. Något år senare var det dags att modernisera också formen: Blå Vättern som var stapelbar, med färre delar och utformad ”av den kände formgivaren Sixten Sason” såg dagens ljus. Sixten Sason var formgivare till andra folkkära produkter: SAAB 92 och senare Husqvarnamopeden Roulette år 1957. Ännu vid 1960-talets slut tillverkade Husqvarnafabrikens arbetare bordsemalj, men de elektriska hushållsmaskinerna tog så småningom helt över produktionen.
Publicerad i Tiotusen år. Småländska kulturbilder 1992. Utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund.
Fotograf: Göran Sandstedt
Anna Maria Claessons samlade texter 