Anna Maria Claessons samlade texter

Förebilden till John Bauers sagoprinsessor är hustrun Ester. De har alla hennes profil, hennes flickaktiga kropp och långa ljusa hår. ”Jag vill alltid måla porträtt av dej”, skriver han till Ester redan 1905. Hur rätt skulle han inte få! Ester är inte ständigt hans modell framför staffliet, men hon ingår i den verktygslåda han alltid bär med sig.

Som en besvärjelse målar han henne om och om igen, för John är ofta så orolig. Ibland har han underliga drömmar. Himlen är sjukt gul, kråkor kraxar, han ser svarta vingar och känner kvävande ångor. Han drömmer om en annan Ester, en som har spetsiga tänder, ett hånfullt leende, gnistrande gröna ögon och ett skärande skratt. En Ester som biter i hans strupe, han känner det varma blodet rinna, den Ester han är van vid har förvandlats till en katt!

Är det huldran som förkroppsligar den kattlika Ester? Huldran som lockar: ”Då ändrades ditt anlete, du såg mild ut och dina ögon tiggde, tårar gav dem en helig glans”. Huldran som bringar fördärv: ”Jag dog, men du skrattade likt en skock djävlar”. ”För mig är Huldran den farliga makten i livet, och för att en makt skall vara farlig måste den också vara lockande och icke blott anskrämlig”, skriver författarinnan Helena Nyblom till John 1917. Den farliga skönheten förkroppsligas hos John i huldrans halvnakna kropp, okammade hårlockar och sneda leende.

Eller kanske är det i bilden av trollprinsessan som de där drömmarna återkommer? Till skillnad från den rakryggade sagoprinsessan, hon som behärskat sitter stilla och väntar på prinsen, är trollprinsessan bångstyrig och grov i munnen. Hon spänner sin kropp som en båge, hon kastar huvudet spotskt bakåt och hennes korpsvarta hårlockar far ostyrigt. Prinsessan är mild och allvarlig; trollprinsessan livlig och hånskrattande.

John tycker inte om när Ester är ytlig, kokett, slamsig och nyckfull, skriver han till henne före giftermålet. Han vill kunna sätta henne högt. Han måste få dyrka henne. Men Ester är kanske mer en trollprinsessa än en sagoprinsessa? Förälskelsens dyrkan övergår efter flera års äktenskap i leda och irritation. När verklighetens kvinna inte motsvarar hans drömmars prinsessa går John vidare mot nya motiv.