Boskapsskötsel bedrevs med stor framgång i Villstad socken, Småland, 1819 enligt pastoratets prost Daniel Nordin: Det är ur ladugården som mest allt måste hämtas, vilket erfordras för utlagor och sädesköp. I Göteborg avsättes de mesta produkter av smör, ost, talg, kött, oxar m.m. I Västbo härad, fattig på god åkerjord liksom stora delar av Jönköpings… Continue reading

Odöpta barn måste ligga på bordet, insvepte i en röd klädes kjortel, hafwa jämte sig en Psalmbok, och i lindan silfwer-penningar berättade Johannes Gaslander från Västbo 1774. Han fortsatte beskriva allmogens seder kring barnets dop: När barnet skall til kyrkan föras och döpas, bör modren, om hon är så stark, eller någon annan som menes… Continue reading

Familjemedlemmarnas gemensamma försörjningsansvar var självklar i bondesamhället. Men i de borgerliga familjerna under 1800-talet blev mannen familjeförsörjare och kvinnans uppgift att skapa ett harmoniskt hem, vara en god hustru och en kärleksfull mor. En kvinna skulle vara dygdig, gudfruktig, flitig, ett gott föredöme för sitt tjänstefolk, alltid vänlig, oegennyttig, vårdad men inte prålig.. Ett arbete… Continue reading

När Jönköpings läns hemslöjdsförening bildades 1909 var det en angelägenhet för samhällets burgna och inflytelserika medborgare. Landshövding Fredrik Pettersson tillhörde förstås dem som tecknade en andel på 100 kronor i den nya föreningen, liksom Tändsticksbolagets disponent Bernhard Hay och brukspatron Wilhelm Tham på Husqvarna Vapenfabrik AB. Bland föreningens medlemmar fanns såväl godsägare, disponenter och grevar… Continue reading

Jönköping var en gång en trähusstad. Endast offentliga byggnader uppfördes i sten. Under 1600-talet byggdes Hovrätten, (gamla) Rådhuset och Kristinakyrkan i sten. Den övriga bebyggelsen var uppförd av liggande timmer. Utmed gatan låg bostadshus och på gården trängdes fähus, svinhus och magasin. Brandrisken var förstås stor i dessa förtätade städer och Jönköping eldhärjades ett flertal… Continue reading