I december 1854 antecknade Charlotta Kugelberg på Jära gård utanför Jönköping i sin almanacka:
Stöpt den 12. 13 dennes af 6 lispund 3 skålpund / tjocka ljus – 224 / smala ljus – 176 / lycktljus tjocka – 32 / dankar – 346 / folkets ljus – 32 / till barnens stake – 30
Belysningen i det förindustriella samhället baserades huvudsakligen på den öppna elden, lysestickor av tjärved och ljus av talg från djuren. Stearinljus, som tillverkats sedan 1840 på Liljeholmens fabrik i Stockholm, var dyr köpevara. I slutet på 1850-talet kostade de för Charlotta 75 öre skålpundet. Nej, då var det billigare att följa dagsljusets rytm under året. Solen fick styra arbete och vila.
Vilken revolution var inte fotogenlampan när den kom på 1860 – 1870-talen! Fotogenen distribuerades på landsbygden via handelsbodarna. Den nya ljuskällan förlängde arbetsdagen, men det gav också tid för så onyttiga saker som läsning. Kring den mjukt lysande fotogenlampan samlades den borgerliga familjen för högläsning ur någon tidning, illustrerad tidskrift eller roman. Elden hade under årtusenden givit värme, lyse och använts för matlagning. Nu ersattes den öppna eldstaden av kakelugnar, järnspisar i köket och fotogenlampor. Men fotogenlampan blev ändå en kort parentes. Det nya bränslet skulle i form av olja och bensin snart få andra mycket mer omfattande användningsområden.

År 1870 konstruerades den första användbara generatorn som förvandlade mekanisk energi till elektrisk. Kraften kom via ångmaskin och senare vattenkraft och den alstrade elektriciteten användes till motordrift av fabrikernas maskiner. I början på 1800-talet ersatte glödlampan den ljusstarka bågljuslampan för belysningsändamål. Den elektriska belysningen inom industrin möjliggjorde reglering av arbetstiden och skiftarbetets införande. Då tre-fas växelström började tillämpas 1893 i Sverige blev det möjligt att överföra elektrisk energi över längre avstånd oh i större mängder. Tillgång på vattenkraft och trefasström var grunden för svensk industris expansion.
Nästa område som elektrifierades var lantbruken. En elektrisk motor kunde pumpa vatten, driva vedkapar, tröskverk och mjölkmaskiner. I övrigt användes nya kraften till belysning i hemmen.
Hushållens elektrifiering påskyndades av fotogenbristen under första världskriget och införandet av metalltrådglödlampan som var billig och hållbar. Vid mitten på 1920-talet var hälften av landets odlade areal elektrifierad, oftast via små kooperativa bolag.
Ett ögonvittne från Nässjö: Vi ville alla vara först till å tända när vi fick det elektriska. Innan hade vi gaslampor. När vi fick det elektriska blev det mycket ljusare.
Det elektriska ljuset var starkare än tidigare ljuskällor, rummets utseende förändrades, de mörka vrårna och skymningsstunderna försvann. Familjens medlemmar splittrades från den samlande ljuspunkten.
Den första elektriska hushållsapparaten av betydelse var strykjärnet, ofta kopplad till en tjuvkontakt på kökslampans ledning. Nästa var en kokplatta som sparade ved under sommarhalvåret.

På 1920-talet startade Electrolux tillverkning av de första kylskåpen – en svensk uppfinning. Men det skulle dröja flera årtionden innan de svenska husmödrarna i gemen kunde avskaffa skafferi och jordkällare.
Publicerad 1993 i Tiotusen år. Utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund.
Strykjärnet – Husqvarna Novo No 4 – tillhör Hallands kulturhistoriska museums samlingar och är lånad via DigitaltMuseum.


Lämna en kommentar