Anna Maria Claessons samlade texter

Länge förtalades medeltiden. Den mörka medeltiden var en tid då pesten plågade människorna, fattigdomen var stor och vidskepelsen höll ett fast grepp om sinnena. På senare år har forskarna istället börjat tala om den dynamiska medeltiden eller den ljusa medeltiden och man har velat se medeltiden som början på den förändringsprocess som fört oss fram till vår tids tekniska nivå och världsbild.

Med kristnandet bands Norden samman med kontinenten. Vi blev en del av den katolska kyrkans kultur- och maktområde och en rad företeelser introducerades direkt eller indirekt i och med den nya religionen. Kirskål och pestskråp påminner oss än idag om klosterträdgården, där dessa läkeväxter växte för att sedan spridas till kålgårdar och förvildas.

I klostren inrättades de första skolorna. Den högre utbildningen skedde däremot på kontinenten. Det latinska alfabetet ersatte runskriften och skrivna handlingar av pergament utvecklades till samhällets minnesarkiv. Mest användes skriften för kyrkans behov, för att ihågkomma hymner och mässordningar, men den användes också för att belägga gårdars ägoförhållanden. Vid medeltidens slut infördes de första tryckta böckerna. En gemensam lärdomskultur växte fram.

En intensiv nyodlingsperiod inledde medeltiden. Nya brukningsmetoder introducerades i jordbruket som den järnskodda spaden och tvåsäde. Städer grundades vid handelsplatser, strömmande vatten och borgar. Städernas hantverkare organiserade sig efter kontinentala förebilder i gillen och skrån.

Det svenska riket konsoliderades och ett inhemskt myntväsende speglade handelns växande betydelse. Det växte fram ett skattebefriat världsligt frälse vid sidan av det andliga.

En av de mer betydelsefulla tekniska nyheterna under medeltiden var det vertikala vattenhjulet som effektiviserade energianvändningen och kanske gjorde trälarna överflödiga. De nya anläggningarna krävde byggnadskapital och kom att ägas av kronan, kyrkan, något kloster eller någon ur frälset. Med hjälp av vattenkraft utvecklades bergsbruket, textilindustrin, kvarnarna och papperstillverkningen. Andra hjul förändrade också produktionsförhållandena, inom textilindustrin spinnrocken (tillsammans med den vertikala vävstolen), hos krukmakarna drejskivan.

De första kyrkobyggnaderna bekostades av personer ur förmögna samhällsskikt, men så småningom organiserades från kyrkans sida ett system, där församlingens invånare gick samman om kyrkobygget och underhåll av prästen. Socknar, så stora att de ekonomiskt kunde bära detta, skapades. Bygd ersatte gård och by. Kyrkorna byggdes med importerad teknik och utländska hantverkare, först i stavbyggnadsteknik, senare i sten. I kyrkans målningar kom en ny bildvärld och ett nytt bildspråk att lära sockenborna Bibelns budskap.

Kyrkans och klostrens behov av reglering av veckans och årets rytm liksom dygnets timmar förändrade vårt förhållande till begreppet tid. Den tidsuppfattning som följde naturens växlingar ersattes långsamt av en indelad i timmar, och senare också minuter och sekunder. Det mekaniska uret, som uppfanns på 1200-talets slut, har av teknikhistoriker kallats den första ”moderna” maskinen. På kyrkans torn eller stadens rådhus sattes de första klockorna upp.

Till och med vårt kosthåll förändrades. Löpeosten anses vara införd av klosterkulturen. Kanske fanns ett samband med prästens tionde och prästosten? Ugnsbakat bröd, rågmjöl, öl, ja även pepparkakan, tillhörde medeltida kosthåll. (De exotiska kryddorna kom hit med medeltidens handelsmän.)

På medeltida kyrkomålningar ser vi de första bilderna av människor försedda med glasögon. Glasögonen uppfanns i norra Italien på 1200-talet, då man hade lärt sig dels att göra ofärgat glas och dels via araberna om optiska fenomen. Den äldsta typen bestod av två skaftade glasinfattningar nitade vid varann. Senare förenades glasinfattningarna av en fjädrande båge. Först på 1700-talet fanns glasögon med skalmar. De första glasögonen hade konvexa linser och hjälpte således långsynta. Men glasögonen förbättrade inte bara människans syn. Forskare menar att glasögonen är viktigare än så. De förlängde den läsande människans livslängd och gynnade boktryckets spridning. Med glasögon tänjdes så naturens gränser; människan kunde förbättra naturen, förändra den efter sina önskemål och styra den. Människan, var ju enligt kyrkan, Skapelsens herre, satt att förvalta naturen, men också att behärska den.

Linsen i glasögonen skulle också revolutionera naturvetenskapen. På 1600-talet uppfanns teleskopet och mikroskopet, och helt nya världar in i makro- och mikrokosmos öppnade sig. En upptäcktsresa startade med glasögonen.

När prästen Daniel Nordin flera hundra år senare beskrev sitt pastorat för länets hushållningssällskap, använde han arvet från medeltiden. Med hjälp av 28 bokstäver och 10 siffror dokumenterade han Villstad, mätte, beskrev, analyserade. Allt för att främja förändringen, eller förbättringen som han såg det. Tradition stod i motsättning till framåtskridande. År 1822 skrev han oroligt med anledning av religiösa svärmerier i socknen till hushållningssällskapet:

Från Väster sägas inbrytas den tron att odling och stenbrytning, som ej påkallas af yttersta nöden, blott är skryt och följakteligen syndig: Man må, säger man, ej omvända jorden; utan blott sitt syndiga hjerta: Stenrör, som bortföras af Åkern och uppstapplas på oduglig mark, sägas var synda-högar, som högmodet uppreser, eller minnes-vårdar, som äregirigheten uppreser åt sig sjelf af syndig inbildskhet. – Blir denna Anda rådande; då farväl med all odling. – Tiden, då människorna bodde i stenklyftor, klädde sig i pels, samlade föda för dagen af ållon, lär wäl då snart återkomma.

Publicerat i Tiotusen år. Småländska kulturbilder 1992, utgiven av Jönköpings läns hembygdsförbund och Jönköpings läns museum.