Anna Maria Claessons samlade texter

Från Hallsnäs herrgård i Ramkvilla socken, Vetlanda kommun, överlämnades 1986 till Jönköpings läns museum fyra figurer av trä. Det är ett herrskapspar, hon med en solfjäder i handen och han med peruk och hatt under armen, och en tjänsteflicka med sopkvast och hink. Den fjärde föreställer en bonde eller arbetskarl klädd i kilmössa, ålderdomlig tröja och byxor tillknutna vid knäna och på fötterna flätade näverskor. I handen håller han en yxa.

De utskurna figurerna är cirka 135 cm höga, målade med oljefärg direkt på brädor av trä. Kanten är snedskuren och med ett stöd kan varje figur stå själv.

Ett brev följde med:

Ja, nu är de gamla trädgårdsgubbarna i era händer och jag hoppas de ska trivas gott på museet. När mina pojkar var små var de alltid dödligt rädda för dem när de skulle gå genom den dunkla hallen hos min kusin.

Svenska forskare har menat att figurerna använts som en del av trädgårdens inredning. I barockens trädgårdskonst var hus och trädgård en enhet. Trädgårdens boskéer, parterrer och lövsalar samverkade med byggnadernas arkitektur. Vid häckar, lusthus och blomsterkvarter placerades urnor och skulpturer. Dessa kunde vara av fajans, metall eller trä. De enkla trädfigurerna skulle således vid festligare tillfällen befolka herrgårdens trädgård. På Tullgarns slott uppgavs Ebba Brahe haft tolv figurer på 1670-talet.

Länsmuseets fyra figurer kan ha målats under 1700-talets första hälft. De är så väl bevarade att man kan förmoda att deras användning utomhus varit begränsad. Kanske har de som sina kontinentala kollegor för de mesta stått i en skum hall och lurat besökarna att tro dem vara levande människor. Figurerna är besläktade med det samtida trompe l´oeil-måleriet, ett illusionsmåleri som var mycket populärt under 1700-talet. Då kunde ett skåp i ett av salens hörn målas som en kakelugn, allt för symmetrins skull, och då försågs spelbord med målade spelkort som lurade och roade de spelande. Träfigurerna uppfattades precis som trompe l´oeil-målerierna som lekfulla skämt.

I England förekom bland annat soldater som vaktade dörrarna, barn uppställda som eldskärmar framför den öppna spisen under sommarhalvåret, tjänsteflickor som höll lyktan eller ljuset, hundar, kattor och figurer som på gatan annonserade ett värdshus eller en butik. Här kan man också hitta kända konstnärer som upphovsmän till trädfigurerna. Enligt engelska forskare finns de äldsta kända figurerna i en katedral i staden Brygge, Belgien. Dessa kan dateras till början av 1600-talet, och därifrån spred bruket sig snabbt till England, Frankrike, övriga Europa och USA. Ännu under 1800-talet tillverkades målade utskurna träfigurer.

Ur Tiotusen år, Småländska kulturbilder 1992. Utgiven av Jönköpings läns hembygdsförbund och Jönköpings läns museum 1993.

Fotograf inledande bild: Göran Sandstedt. Övriga bilder via Digitalt museum.