Anna Maria Claessons samlade texter

Tänk att vakna en lördagsmorgon under 1990, slå på radion och till en kopp te höra den manliga radiorösten säga:

FN har proklamerat 90-talet som alla mormödrars årtionde. Tanken är att världen nu behöver de äldre kvinnornas kunskaper och erfarenheter. Och rösten fortsätter: I-ländernas materialistiska, konsumtionsinriktade livsstil måste radikalt förändras. Om inte världen ska drunkna i ett sopberg måste i-ländernas befolkning lära sig att leva resurssnålt och skonsamt mot naturen.

Ja, det är klart – tänker jag där jag ligger i min säng – mormor har upplevt en tid då bilarna var få, då det användes mycket lite olja, det fanns bara enstaka plastföremål. Och då kemikalieanvändningen var en bråkdel av nuvarande, hon vet förstås att det gick att leva då också.

Ja tänk, mormor, hon tog tillvara snörstumpar, gummiband, korkar, papperspåsar … och sorterade det i lådor och fack. Hon kunde vända en utsliten krage, ta ur besvärliga fläckar, hon tog tillvara och återanvände …

Nu är meningen att de äldres kunskaper skall tas tillvara. Världen över ska husmorstips samlas in, säger rösten. Kvinnorna ska lära oss att åter ta ansvar för våra handlingar, de ska lära oss enkelhet, måttlighet, återvinning, kort sagt god hushållning. FN anser att på vår gemensamma resa in i framtiden behöver vi dessa kunskaper.

Vad bra, tänker jag ännu inte uppstigen, att museet redan börjat det där arbetet. I en liten folder, som heter Husmorstips, har museet samlat råd och tips ur äldre hushållsböcker i museets arkiv. Bara nu Henry hunnit trycka upp tillräckligt många foldrar, tänker jag, gäspar och vaknar på riktigt.

Insändare publicerad januari 1990 i Jönköpings-Posten i samband med en utställning på Jönköpings läns museum kallad Handla för miljön.