Anna Maria Claessons samlade texter

Den avbildade ljusstaken i Jönköpings läns museums samlingar kommer från Dannäs socken i Småland och den är förebild för många nygjorda så kallade Smålandsljusstakar.

Ljusstaken tillverkades vid 1800-talets slut av soldaten Sven August Pohl (1859 – 1934) på soldattorpet Fällan i Dannäs socken. Hans barn har berättat att ljusstaken togs fram till julen. Man kan således betrakta ljusstaken som ett särpräglat exempel på de sydsvenska julträd och julljusstakar som förekom från 1800-talets förra hälft, vilka mot slutet av seklet utkonkurrerades av julgranen.

Vid en sprängningsolycka år 1900 skadades Sven August svårt, han blev blind, fick lungskador och förstörda händer. Det betydde avsked som knekt och svåra ekonomiska villkor för den stora familjen.

Ljusstaken visades på hemslöjdsutställningen i Jönköping 1900. Museet köpte den 1913 för 25 kronor.

Dannäsljusstaken med sina i plåt klippta tranor är också en illustration till det i Småland förr så vanliga uttrycket ”tranan bär ljus i säng”.

Uttrycket ”tranan bär ljus i säng” är känt från 1500-talet då Olaus Magnus lät avbilda två flygande tranor med ljus i näbben i sin bok Historia om de nordiska folken. Men äldre än medeltid kan uttrycket kanske inte vara eftersom det förutsätter ljus av vax eller talg.

I äldre tid var det tända ljuset en dyrbarhet. Så snart dagsljuset så tillät, skulle man därför blåsa ut alla ljus. När tranan återvänder efter den mörka vintern i slutet på mars, förebådar den vårens ankomst. Och den kommer vid en tid då dag och natt är ungefär lika långa. Så när tranan kom, var det dags att släcka ljusen och sänggående fick följa dagsljuset.

Tranans återkomst kom i folkliga tradition att förknippas med Vårfrudagen, Jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars. På vårfrudagskvällen tävlade barnen om att komma först i säng. Den som kom sist hånades eller fick smaka riset. Tranan belönade de snälla barnen med ”tranegott” som placerades i en strumpa, en sko eller gömdes någonstans i huset. Ibland klädde någon vuxen ut sig till en trana och överlämnade godiset.

En rad arbeten skulle vara avslutade Vårfrudagen. Så skulle veden var huggen och inburen, allt lin spunnet och alla kläder tvättade. Att springa barfota tre gånger motsols runt stugan på vårfrudagsafton var ett säkert sätt att undvika ormbett under sommaren.

Småland är ett myrlandskap. 14 % av ytan täcks av myrmark. Och myrens fågel framför andra är tranan. Det är därför inte underligt att många folkliga traditioner och föreställningar knutits till den märkliga fågeln. I Hädinge by, strax intill Store Mosse, spådde man förr väder efter tranan. Då tranan på kvällen trumpetade i väster blev vädret vackert. Kom ljudet från öster blev det regn.

Fotografier från Jönköpings läns museum genom DigitaltMuseum.

Texten är sammanställd av två artiklar, en i Jönköpings-Posten 23 mars 1988 och en i Tiotusen år, Småländska kulturbilder 1992, utgiven av Jönköpings läns hembygdsförbund och Jönköpings länsmuseum.