Kvällen innan, efter stängningsdags, pågår ett intensivt arbete bakom de täckta fönstren. Apelsinerna ska packas upp, bordet med nötter, torkad frukt och choklad ordnas och framför fönstret byggs ett vackert arrangemang med ett grishuvud, rader av pressylta, julkorv och grönkål. Mitt i härligheten placeras plakatet med texten God Jul. Belysningen i fönstret ses över. Några girlander av papper och en julröd klocka av papp avslutar det hela.
Trötta, men glada, samlas alla kring kaffebordet som står fint dukat på disken. Dagen gick trots allt fort … Och i morgon på skyltsöndagen kan man som alla andra flanera utmed Storgatan, titta in i de många vackra skyltfönstren och konstatera att det egna arbetet står sig bra i konkurrensen.
När den grå decemberskymningen mjukt omfamnar eftermiddagen är det trångt på Storgatan. Det är förväntan i luften. Över gatan är spänt girlander av granris som möts i en stor klocka av rött tyg. Skyltfönstrens strålande ljus lockar.
Barnen stannar helst framför leksaksaffärens fönster fyllt med spel, dockor, bilar och till och med ett tåg som tuffar runt, runt. Skyltningen i konditoriets fönster intill är en annan av barnens favoriter. I en skog av snötyngda granar ligger pepparkaksstugan. Dess invånare, röda tomtar och små djur av marsipan och choklad, förtrollar de flanerande på gatan. En tomte är på väg genom skorstenen, en annan åker skridskor på en spegel-is. Överallt upptäcker de förtjusta barnen nya tomtar.
Färghandeln har dukat upp med Liljeholmens ljuspaket och ljus i röda och bruna ljusstakar, allt placerat på ett snötäcke av vadd översållat med glitter av krossat glas. Det snöar fortfarande – i form av vita bomullstussar trädda på tunna snören. I juvelerarens fönster sitter en tomte och nickar med huvudet. I handen håller han plakatet med texten: Lämpliga Julgåvor. Två andra tomtar sitter med var sin tesked och låtsas äta gröt ur en nysilverskål. Varuhuset är förstås flottast, här visas lämpliga julgåvor för Han och Henne i alla prisklasser.

Ja, för en 40 – 50 år sedan var skyltsöndagen en efterlängtat händelse för de flesta. Men hur gammal är då denna jultradition? Ordet skyltsöndag nämns i en artikel i tidningen Aftonbladet 1895. Men vid denna tid inföll skyltsöndagen inte kring första december, utan med skyltsöndagar avsåg man de två söndagarna närmast jul.
Så sent som på 1860- och 1870-talen var stadens affärer inrymda i vad som tidigare varit bostäder i gatuhusens bottenvåningar. Ett av fönstren var utbytt mot en dubbeldörr och en hög stentrappa ledde ut till gatan. Det intilliggande fönstrets uppgift var mest att ge ljus in i affärslokalen, men några varor som visade butikens innehåll kunde ligga på fönsterbrädan. Den enda reklamen var skylten ovanför dörren.
Så småningom, då det blev tekniskt möjligt att tillverka större fönsterglas ökade skyltfönstrens storlek. Skyltningen var fortfarande enkel. Men efter förra sekelskiftet började det hända saker!
I de större städerna, på de ledande varuhusen, anställdes en ny yrkeskategori – skyltdekoratörerna. Skyltningarna blev nu mer sofistikerade. Så importerades till exempel de första mer naturligt utformade skyltdockorna från Paris 1912.
En viktig nyhet var det elektriska ljuset som också kom till användning i skyltningen. Till att börja med mer blygsamt. En enkel koltrådslampa lyste upp fönstret fram till sju eller åtta på kvällen eller så länge affären var öppen. Vid jul lyste lampan några timmar längre. Och då dekorerades fönstret med tomtar, en liten gran och transparenta skyltar med texter som God Helg. Från Tyskland importerades rörlig reklam i form av tavlor med lösa figurer som utförde enklare rörelser eller dockor som kunde vrida på huvudet.
Elljuset ökade intresset för fönsterskyltningen. I nybyggda fastigheter gjordes skyltfönstren allt större och skyltningen utvecklades under 1930- och 1940-talen till en konst och särskilda handböcker gavs ut i ämnet. Särskilt ägnades julskyltningen stort utrymme.
Skyltsöndagen lever kvar. Men få affärer täcker sina fönster då arbetet med julskyltningen pågår och ofta är den klar långt före skyltsöndagen. Under själva söndagen är många affärer öppna. Den förtrollade stämning som uppstod då man betraktade allt det vackra onåbara bakom glaset är borta. Men folkvimlet finns där, ljusgirlangerna över gatan hänger på plats och tomtarna och glittret är där än idag.

Publicerat som lucka 2 i en adventskalender som jag tillsammans med Suzanne Pettersson skrev 1997 för Jönköpings-Postens räkning.


Lämna en kommentar