Anna Maria Claessons samlade texter

I dag är det 1 december och dags att öppna den första luckan i adventskalendern. Här följer en förkortad text som jag och Suzanne Pettersson, då anställda på Jönköpings läns museum, skrev 1.12 1997 för Jönköpings-Posten:

Da’n före da’n före da’n … Dagarna sniglar sig fram och barnet frågar: Mamma, hur många da’r är det kvar till jultomten kommer?

För nästan 140 år sedan var det en tysk mamma som ville stilla sin gosses otålighet. Hon gav honom en bit kartong med 24 kakor och förmanade honom att äta en kaka om dagen. När den sista kakan var uppäten, då var det jul!

Långt senare, då Gerhard Lang vuxit upp och blivit delägare i ett tryckeri, kom han ihåg sin mors kakkalender. Kunde han översätta sin mors idé till en tryckeriprodukt? Och visst gick det och så uppfanns den första adventskalendern. Året var 1903.

Men den första kalendern såg inte ut som dagens. Den bestod av två pappersark. Det ena med julmotiv som klipptes ut och sedan fästes på det andra arket, som var försett med små dikter av Gerhard Lang själv. Men hans idé utvecklades. Adventskalendern med luckor såg dagens ljus. Motivet var ofta ett hus med 23 luckor som fönster och den breda dubbeldörren som lucka 24. Naturligtvis doldes bakom den största luckan Jesus-barnet i sin krubba.

Från Tyskland spred sig kalendern till England och USA. Och 1933 fick ett par pojkar i Sverige av en tysk släkting en liten adventskalender med glitter. Deras mamma Henny Mörner, som var aktiv i Sveriges Flickors Scoutförbund, fick då en idé. Skulle man inte kunna tillverka adventskalendrar i Sverige som såldes av Scoutförbundet? Henny lät tillverka en kalender som var större än den tyska, utan glitter och med motiv som bättre stämde med svensk bildtradition. Hon sökte upp Elsa Beskow, som rekommenderade Aina Stenberg-MasOlle (1885-1975) för uppgiften.

Den första Barnens kalender kom ut 1934 och kostade 1 kr och 25 öre. Upplagan var hela 10 000 ex. Kalendern blev en succé och upplagan tiodubblades under de trettio år som Aina Stenberg-MasOlle ritade den.

På 1950-talets slut fick Barnens adventskalender konkurrens. Först ut var Sveriges Radio som 1959 gav ut en kalender till en julföljetong. 1961 hakade SVT på och TV:s julkalendrar fick en enorm genomslagskraft. 1964 slutade Barnens adventskalender att ges ut, men 1973 återkom den. Nu med nytryck av Aina Stenberg Mas-Olles tidigare motiv.

Den religiösa anknytningen är idag borta. Bakom lucka 24 finns inget Jesus-barn. Men sitt ursprungliga syfte – att förkorta barnens långa väntan på tomten – fyller den än!

En av de här avbildade kalendrarna finns idag på Brandstorps hembygsgård och den är en helgkalender. Den första luckan skall öppnas den 20 december och sedan öppnas luckor till och med trettonhelgen. Kalendern gavs ut 1939 och är tecknad av en annan då populär illustratör, Kerstin Frykstrand.

Scouternas adventskalender 2024 återger motivet från den första kalendern som trycktes 1934. Så i år firar den svenska adventskalendern 90år! (https://www.scoutshop.se/barnens-adventskalender-2024-1-pack)

Publicerat som lucka 4 i en adventskalender som jag tillsammans med Suzanne Pettersson skrev 1997 för Jönköpings-Postens räkning.