Att använda en häll av järn i den öppna eldstaden var naturligt. Hela ugnar av järn har också varit vanliga bergslagstrakter och i vårt lands södra delar och särskilt i de områden som tillhört våra grannländer. I början var de exklusiva inslag i hemmen, men under 1800-talen blev de allt vanligare.
Det fanns två typer: dels vindugnar som eldades framifrån och dels sättugnar eller biläggarugnar som eldades från intilliggande rum. Ugnarnas hällar var försedda med reliefdekor gjuten direkt i godset. Motiven var ofta från Gamla och Nya testamentet. De kungliga var också populära att avbilda.
De småländska järnbruken har tillverkat sättugnshällar sedan 1600-talet. I Jönköpings län har bland annat Åminne och Ohs bruk gjutit sättugnar. Det finns få uppgifter om användningen av järnugnar i länet. Men i staden Jönköping fanns vid 1700-talets mitt två ugnar av järn i van Lindska gården.
Efter 1800-talets mitt kommer järnkaminer i bruk och en viss tillverkning fanns redan på 1860-talet vid Sandwallska gjuteriet i Jönköping. Mot århundradets slut tog Husqvarna AB upp tillverkningen av gjutna järnkaminer, ofta emaljerade i vackra färger och mönster.
Publicerat 1993 i Tiotusen år, utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund.
Fotograf: Göran Sandstedt
Anna Maria Claessons samlade texter 
Lämna en kommentar