Anna Maria Claessons samlade texter

Deras vägar korsades aldrig. Hur skulle det ha varit möjligt? Den ene levde på 1800-talet, den andre ett sekel senare. Om inte tiden hade rest sin höga mur mellan dem, så skulle klasskillnaderna ändå ha hållt dem isär. Den upptagne grosshandlaren, som i sin gärning gjorde namnet Jönköping välkänt, hade nog aldrig lagt märke till den lomhörde, försynte flanören som genom kameralinsen registrerade sin hemstad och dess invånare.

Ändå möttes de båda 2003. För tack vare grosshandlaren blir delar av Gustav Anderssons efterlämnade fotosamling åter tillgänglig för Jönköpingsborna.

”Stiftelsen Grosshandlanden Johan Adolfs Malmstens Minnesfond för kulturhistorisk forskning och kulturminnesvård i Jönköpings gamla stad” skapades genom donationer 1980 och 1983 av grosshandlare Erik Malmsten, Djursholm till minne av hans farfars far. Sedan dess första utdelning 1981, då fonden bidrog till restaureringen av Stora hotellets spegelsal, har mer än tre miljoner av fondkapitalets avkastning utgått som anslag till kulturprojekt.

Men vem var Johan Adolf Malmsten?

Malmsten föddes i Stockholm 1816, gick i skola i Uppsala och inledde sin karriär som köpman i Eskilstuna. Trettio år gammal kom han till Jönköping och grundade firman J. Ad. Malmsten, ett företag som bedrev handel med järnvaror i minut och engros.

Redan efter två år blev Malmsten ensamförsäljare för den av av bröderna J. E. Lundström och C. F. Lundströms startade tändsticksfabriken. När Jönköpings Tändsticksfabrik ombildades till aktiebolag 1857, valdes Malmsten in i bolagets styrelse. Malmstens industriella intresse omfattade också flera andra företag. År 1875 avled han i Jönköping.

Kulturen lever på en mager spisning i Jönköping. Grosshandlarens fond har gett staden möjligheter som få andra i landet. Nära sextio projekt har genom åren stöttats av den, projekt som inneburit konservering, restaurering, utställningsbygge, arkeologisk undersökning, katalogisering, dokumentation och forskning, projekt som alla kretsat kring Jönköpings gamla stads historia.

Men framför allt har fonden bidragit till att vi Jönköpingsbor genom många publicerade verk fått lära känna vår stad, dess bebyggelse, nära omgivning och invånare. Vi har mött liberala entreprenörer i industrialismens barndom såväl som pistolmakare i 1700-talets småstad. Jordegummor, ”trilska fruar”, mönsterskrivare, stadsmusikanter, Kinamissionärer, biografägare och gatstensläggare har trätt fram ur tidsflödets myller av ansikten. Mer kända Jönköpingsbor, som författaren Viktor Rydberg och konstnärerna John Bauer, Vera Nilsson och Erik Dietman, har uppmärksammats.

I år har fonden som ovan sagts gett medel till en bok med Gustav Anderssons fotografier, men också till länsmuseet för inköp av en sengustaviansk byrå, signerad J. Flygare, Jönköping 1788 och till Jönköpings Posthistoriska förening för en publikation om stadens posthistoria.

Ja, nog har vi anledning att säga: Tack Grosshandlanden!

Publicerad i Jönköpings-Posten 5 september 2003