Anna Maria Claessons samlade texter

Jag hade lite svårt att komma över mitt första möte med plast, som blev en ren chock. Det var i London strax efter kriget. Hela staden var utarmad på varor – utom plast.Plast fanns överallt i förkrossande mängder. Men inte i rediga nyttighetsgrejor utan i toalettbord, fruktskålar och speglar dekorerade med plastremsor vridna i de mest förunderliga snirklar. Det var groteskt med detta överflöd av felanvänd plast mitt i en skriande varubrist. För felanvänd var den. Plast har ingen egen korpus, ingen tyngd, och har inte i sig själv sådana skönhetsvärden att den lämpar sig för något slags konsthantverk, som det tycktes vilja vara. Däremot är plast eller rättare sagt vissa slag av plast lämpliga för ett antal saker av förnuftskaraktär.

Så uttalade sig Stig Lindberg, konstnärlig ledare för Gustavsbergs fabriker, i VI husmödrar juli 1951.

Tidningen fortsatte sitt reportage om det nya materialet:

Man kan i dessa dagar knappast öppna en tidning utan att ögonen fastar för ordet plast. Ena dagen en stort upplagd artikel om motorbåtar av plast, en annan dag får vi veta att plastemballage kommer att revolutionera distributionen av mjölk, en tredje gång läser vi om plastmadrassen som skall göra livet lätt för småbarnsföräldrar. Knappast en dag utan någon nyhet om plast, plast i de mest skiftande sammanhang.

Under 1800-talets andra hälft utvecklades ersättningsmaterial för ben, horn, elfenben och sköldpadd. Vanligtvis en blandning av cellulosanitrat och kamfer, kallad celluloid. Den första syntetiska ”plasten” kom 1907, då bakeliten såg dagens ljus.

Nya plastsorter utvecklades av krigsindustrin under andra världskriget, och efter krigets slut kom en flod av billiga plastprodukter baserade på olja.

Idag är plast samlingsnamnet för kanske 20 000 material med olika kemiska sammansättningar. Plast ingår i snart sagt alla produkter vi omges av i det vardagliga livet.

Tillgång på billig och lätt transporterad energi i form av olja skapade efter kriget en historiskt sett ojämförbar ekonomisk tillväxt i västvärlden. Olja som energi och som råvara för den kemiska industrin och byggsten i syntetiska material, skapade tillsammans med tillgång på konstgödsel välstånd. Världens ekonomier förenades i en gemensam oljeekonomi.

Publicerad i Tiotusen år, utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund 1992. För källhänvisningar se boken.

Fotograf: Göran Sandstedt.