Anna Maria Claessons samlade texter

En mansväst i Jönköpings läns museums textilmagasin väcker nyfikenhet. Dess snitt är från 1800-talets första hälft. I det rutiga mönstret ingår ränder i mossgrönt, rött och gult. Invävt i den gröna randen återkommer ordet Freiheit (Frihet). Vid närmare studier kan man ana att den gröna färgen ursprungligen varit svart. Svart – rött – gult var de tyska färgerna.

År 1815 tillverkades enligt traditionen den första fanan i dessa färger. Den skänktes till en studentförening i Jena. Färgkombinationen blev snabbt en symbol för de tyska patriotiska studentföreningarna (Burschenschaft) som hade ett enat Tyskland som mål. Studentföreningarna sågs av det reaktionäre Österrike som revolutionära oroshärdar där liberala, radikala idéer frodades. Studentföreningarna tvingades därför att upplösas och 1832 förbjöds till och med kokarder, band etc. i de tyska färgerna.

1848 års revolutionära rörelser tog åter upp färgerna och under en tid blev den tyska ”trikoloren” till och med nationalsymbol. Men den tyska revolutionen kom av sig och de konservativa krafterna satt kvar i orubbat bo under ytterligare nästan tjugo år.

Vår väst uttrycker med sin färgkombination och med ordet Freiheit sympati med de tyska liberala patriotiska strömningarna under 1800-talets första hälft. Men hur har västen hamnat i Sverige? Det kan vi bara gissa oss till. Kanske en hantverksgesäll på vandring tog med den hem? Det fanns också vid denna tid bland Jönköpings borgare och hantverkare ett stort intresse för de politiska rörelserna i Europa och för radikala idéer i tiden.

Vi vet bara att västen skänktes 1905 till Norra Smålands fornminnesförening av hantverksmästaren G V Ljungqvist.

Publicerad i Jönköpings-Posten 24 april 1985. I Det handlar om textil, Småländska kulturbilder 1989 har Eva Londos skrivit en längre artikel om västen under rubriken Frihetsvästen – en subversiv studentsymbol.