Anna Maria Claessons samlade texter

År 1922 köpte Jönköpings läns hemslöjdsförening två mönster till mattor. Ett av dessa användes till den rya som föreningen visade upp på Jubileumsutställningen i Göteborg ett år senare. Ingegerd Wedel, som var mattans upphovskvinna, utgick från en ”ortstypisk” slöjdtradition. Detta var något nytt i hemslöjdsföreningens korta historia, men förebilderna var säkert Märta Måås-Fjetterström och Märtha Gahns nyskapande arbete på Föreningen Svensk Hemslöjd i Stockholm.

Ingegerd Wedel är den första mönsterriterskan som avsätter spår i föreningens samling. (Textilkonstnärinna var inget ord som användes på denna tid.) Men de första anställda mönsterriterskorna blev Maria Richander, som arbetade på magasinet under några vårmånader 1928, och Lisa Bjerstedt, som bland annat ritade mönster till mattor hösten samma år. Ett år senare anställdes Birgit Fjaestad.

Trettiotalet blev ett årtionde då många unga mönsterriterskor fick sin skolning på Jönköpings läns hemslöjd under föreståndarinnan Clary Wahlstens fasta ledning. Anna Kramer, Ingrid Nilsson, Ulla Cyrus (-Zetterström), Maja Lindström, Ingrid Janzén (-Gripenberg) och Ethel Halvarsson (Halvar-Andersson) var några som gjorde mönster till röllakans-, flossa- och ryamattor.

Tio år senare hade de flesta av hemslöjdsföreningarna utvecklats till plantskolor för unga textilkonstnärinnor utbildade på Tekniska skolan, senare Konstfack, i Stockholm eller Slöjdföreningens skola i Göteborg, numera Högre Konstindustriella skolan. Marianne Stenberg (-Andersson) stannade i två år, men samarbetade med föreningen under många år därefter. Hösten 1942 anställdes Ulla Bohman, hon ersattes på våren av Märta Rinde (-Ramsbäck).

Ulla Kockum (-Överengen) anställdes i augusti 1944. På hösten 1945 arbetade hon tillsammans med Ulla Lindvall (-Onvall). Ytterligare namn som finns bevarade på mönsterarken, en del var anställda, andra samarbetade med föreningen på frilansbasis, är: Agge Faith-Ell, Maja Lundbäck, Märta Montelius, Barbro Larsson, Gulli Lundqvister, Ingrid Skerfe-Nilsson och Karin Berglind.

Mönsterriterskornas mest prestigefyllda uppdrag var naturligtvis mattorna. På ateljén, belägen intill magasinet, omsatte de kunniga väverskorna deras ritningar till mattor med sköna namn som Tulpaner, Vårlök, Trädgårdstäppan, Ädelstenarna och Vättern i storm. Nonfigurativa motiv avspeglades i namnvalet: Figur på blå kant, Reflex, Rutan, Takåsar, Ytmönster, Frimärken och Timglas.

Den textilkonstnärinna (på femtiotalet slog den benämningen igenom) som länge präglade föreningens formspråk var Inga-Mi Vannérus-Rydgran. Hon kom första gången till Jönköping 1956. Under mer än tjugo år formgav hon mattor för både privat och offentligt bruk och utformade profana och kyrkliga textila utsmyckningar. Men hon ritade också mönster till såväl damastdukar och klutdukar som broderade kuddar och flamskvävda glasögonfodral. Hennes arbetskapacitet och sprudlande kreativitet har satt många spår i samlingen.

Men Inga-Mi Vannérus-Rydgran hade många föregångare och medarbetare under femtiotalet. Mary Karlsson (-Moschlin) gjorde bland annat vackra mattmönster. Andra var Irene Reynold (-Djurle), Sara Lindros (-Svensson), Marianne Torburn (-West) och Ingrid Hjelmvik (-Welander). Den sistnämnda samarbetade med föreningen ända till dess nerläggning på 1980-talet.

Ja, många är de textilkonstnärinnor som genom året arbetat åt hemslöjden i Jönköping. Men som så ofta då det gäller kvinnors konstnärsgärning har deras insatser inte värderats. Länge arbetade de i det tysta, då hemslöjdsrörelsen inte gärna framhöll de enskilda konstnärerna. Denna artikel har nämnt en del av dem. För nog är det väl dags att uppmärksamma alla dessa kvinnliga konstnärskap.

Publicerad i Jönköpings-Posten 8 januari 2004 som del IV i en serie kallad Hemslöjd. Texten grundar sig på boken Frostrosor och tulpaner, publicerad av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund 2003. Fotograf: Göran Sandstedt.

Boken har mig som författare, men jag står i djup tacksamhetsskuld till Ingvor Dahlström, mångårig medarbetare på Hemslöjden och senare Jönköpings läns museum. Ingvor bidrog med både sakuppgifter och värdefulla synpunkter på text och urval av illustrationer.

Det finns också en spännande blogg av Anne Whidden som heter theswedishrugblog.wordpress.com