Anna Maria Claessons samlade texter

2013 fyllde Västergötlands Fornminnesförening 150 år. En skrift gavs ut med mig som textförfattare. Omslagsbilden visade titelvinjetten till det kallelsebrev som skickades till blivande medlemmar. Initiativtagaren till föreningen, komminister Claës Johan Ljungström översatte i ett brev stenens runskrift: Forntidens minne – Framtidens hopp. Här kommer en text om föreningens första år.

Den 11 juni 1863 samlades ett trettiotal män i Skara. Alla kom de från samhällets mer välbärgade skikt och de hade kallats av landshövdingen i Skaraborgs län, Jonas Waern. Uppdraget var att bilda en förening i Västergötland ”för bevarandet af detta Landskaps Fornminnen, dess Folkspråk m. m.”. Nedan ett foto av komministern i Böne, Claës Johan ljungström, som genom ett upprop i länets tidningar tog initiativ till bildandet av Västergötlands Fornminnesförening.

Först två år senare trycktes föreningens stadgar och i §1 angavs som dess ändamål att vårda Västergötlands fornlämningar och att ”på ett ställe samla och ordna dess fornsaker”. Dessutom skulle föreningen anteckna och bevara ”hvad som kan bidraga till kännedomen om detta landskaps och fädernelandets äldre språk och historia”. En intendent skulle utses för att vårda, förteckna och ordna föreningens kommande samlingar. Han skulle också se till att dessa visades för allmänheten. Till föreningens förste intendent utsågs lektorn vid Skara läroverk P. G. Alander.

Skara blev naturligt säte för föreningen och platsen för dess museum. De första föremålen var mynt och ”ett och annat Stenredskap”. Antalet insamlade föremål ökade raskt. 1866 beslöts att fornminnesföreningens samlingar skulle förvaras och ställas ut tillsammans med Skara läroverks samlingar i det nybyggda bibliotekshuset. Nedan bild över Stadsträdgården med bibliotekshus och domkyrka i fonden är tagen cirka 1865 från nuvarande museums plats.

Nedan fotografi visar en rekonstruktion 1938 av Skara Gymnasii Historie- och Naturaliecabinett. Idag skulle vi karaktärisera läroverkets museum, med anor från 1700-talets mitt, som ett kuriosakabinett. Här trängdes naturalier med etnografiska föremål och fornfynd med ovanliga kulturhistoriska ting. 1859 flyttade samlingen till bibliotekshuset, tre år senare öppnades utställningen för allmänheten. Samlingen ägs idag av Stiftelsen Västergötlands museum.

Medlemmarna, alla män och dessutom ”herremän” som präster, militärer, godsägare, adjunkter och lektorer, valdes in i föreningen. Den årliga avgiften var 1 krona. Men Claës Johan Ljungström ville också få in ”dannemän” och några erbjöds därför fritt medlemskap. En av dessa var hemmansägaren Per Johan Pettersson i Gryteskog, Timmele, som hade lämnat många föremål till föreningens samling. Fotografiet visar Pettersson vid 92 års ålder 1915.

Publicerat 2013 i Forntidens minne – Framtidens hopp. Västergötlands Fornminnesförening 150 år. Boken går att köpa på Västergötlands museum.

Fler avsnitt följer …