Under en vecka vid månadsskiftet oktober/november 1985 flyttade Jönköpings läns museum till Gnosjö kommun. Museets verksamhet presenterades i form av utställningar, föredrag, visningar, rådfrågningstillfällen, bussrundtur till sevärdheter med mera.
Med sig hem fick museets personal spännande intryck och mycket ny kunskap om en av länets aktiva kommuner. Vid ett kvällsföredrag presenterade jag ”Gnosjö i museets samlingar”. Vid min genomgång visade det sig att just Gnosjöområdet var dåligt representerat på länsmuseet.
Detta oroade de hembygdsstolta åhörarna och dagen därpå förärades länsmuseet av fabrikör Walle Johansson den avbildade papperskorgen!
Gnosjöbornas trådtillverkning omtalas redan på 1700-talet. Närheten till järnbruken, Husqvarnafaktoriets behov av järntråd, Gnosjöbornas knappa försörjningsvillkor inom jordbruk och tidigare erfarenhet av hantverk och hemslöjd som inkomstkälla skapade Gnosjötråden.
Ur denna tillverkning som skedde med hjälp av häst-, vatten- och handkraft utvecklades en vidareförädling av produkter som hårnålar, kardor, strumpstickor, metalldukar etc.
Vår papperskorg kan vara tillverkad av Johan Sjölin kring sekelskiftet 1900.
Gnosjö har blivit symbolen för driftig småföretagsamhet. Kommunen har 303 tillverkningsföretag och brist på arbetskraft! ”Gnosjöandan” är ett begrepp som kommit att betyda flit, arbetsvilja, arbetsglädje, enkelhet, mångsidighet, brist på statustänkande och framför allt samarbetsanda mellan företagare och mellan företagare och anställd.
Men stämmer den marknadsförda bilden av Gnosjö med verkligheten? Finns det en enhetskultur för alla lokalsamhällets grupper och samhällen. Det var temat för en etnologisk dokumentation som påbörjades under länsmuseets Gnosjövecka. Dokumentationen kommer att fortsätta och till dess resultat finns anledning att återkomma
Publicerad den 18 december 1985 i Jönköpings-Posten. 2004 utgav Jönköpings läns museum boken i skugga av Gnosjöandan med Eva Londos som redaktör.
Fotograf: Göran Sandstedt, Jönköpings läns museum

