1800-talet var ett århundrade som förvandlade. Nya energislag, råvaror, material, tillverkningsmetoder förändrade vardagslivet. Produktionsprocesser blev svårare att överblicka. Sambandet mellan den som tillverkade och den om använde bröts. Nya kommunikationer krympte avstånden. Under århundradet förändrades därigenom också vårt sätt att se på tillvaron, våra seder och vanor. Vi lämnade bondesamhället och dess värderingar och tog steget in i ett modernt industrisamhälle styrt av maskinernas rytm.
Vid århundradets början fanns de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Men de egendomslösa blev allt fler; drängar, pigor, arbetskarlar, backstugusittare, torpare, utfattiga, tiggare… Under 1800-talet förändrades samhällets maktpyramid. Städernas borgare, självägande bönder, yrkesskickliga hantverkare och de nya industriägarna kämpade för inflytande och en ny social ordning. De egendomslösa sökte sig till fabrikerna. Mot århundradets slut föddes så en industriarbetarklass, som också organiserade sig politiskt. Från utlandet kom tankar om en annan, mer rättvis samhällsordning.
En tapet uppsatt i en salong på Smedjegatan i Jönköping berättade om den dramatiska revolutionen i Paris 1830. Så här annonserade tapettryckaren N. P. Bremberg från Ystad i Jönköpings Tidning den 28 maj 1832:
Undertecknad, som har anländt hit till Staden och uppehåller sig öfwer Marknaden, samt till äfwentyrs några dagar därefter, medför till försäljning alla sorters Tapeter af nyaste och mest moderna mönster, tryckta med de skönaste färger, för hwilkas waraktighet answaras. Bland dessa må serskildt nämnas Landskaps-Tapeter, föreställande julirevolutionen i Paris 1830, i tusch med de mest lefwande teckningar. Äfwenledes försäljas briljanta Border, Draperier, Friser och Basrelief till alla sorters rum. Priserna äro, i förhållande till warornas godhet, färgornas waraktighet och teckningarnas fullkomlighet, de mest facila. De Resp. Herrskaper hwilka behaga hedra mig med handel, torde ynnestfullt besöka mig i mitt logis, från kl. 8 på morgnarna till kl. 6 på eftermiddagarna.
Material och föremål som vid 1800-talets början var otillgängliga för flertalet förekom vid århundradets slut i många hem. Maskinerna skapade billiga varor, de nya kommunikationerna spred dem.
Klockaren Pehr Rodin i Villstad ägde vid sin död 1819 två dricksglas och ett brännvinsglas samt fyra buteljer och tre små vita flaskor. Tjugo år senare introducerades pressglaset i Sverige. Det handblåsta glaset ersattes av massproducerat glas tillverkat i järnpress. Metoden hade använts i USA och på kontinenten under ett par årtionden. Därifrån togs förebilderna till modellerna. Eftersom man inte kunde få glaset klart, doldes den ojämna ytan av rik dekor i tidens nya stilar. Pressglaset ersatte hushållsgods av trä och metall, men av pressglas tillverkades också nya föremålstyper som ljusmanschetter, saltkar, assietter, syltskålar, smöraskar, kakfat, ljusstakar med mera.
Publicerad i Tiotusen år, utgiven av Jönköpings läns museum och Jönköpings läns hembygdsförbund 1992.
Fotograf: Göran Sandstedt
Anna Maria Claessons samlade texter 