En fridfull jul

I Brandstorps kyrka är julkrubban på plats! Stallet snickrades av Sven Johansson i Häldetorp. Här följer en omarbetad text om julkrubbans historia från Jönköpings-Posten 1997, som jag skrev tillsammans med Suzanne Petersson på Jönköpings läns museum:

Julkrubban är ingen gammal företeelse i vårt land. När den introducerades var det många som reagerade negativt: vad var detta för katolskt påfund, som man försökte införa bland våra svenska jultraditioner?

Och sant är att den första för eftervärlden kända julkrubban i Sverige var en katolsk julkrubba. Den 3 januari 1803 berättar frun på Årsta gård utanför i Stockholm att hon varit och sett en julkrubba i den katolska församlingen. Krubban verkar ha varit imponerande, den bestod av 168 siluetter målade av Louis Jean Deprez. (Deprez (1743 -1804) var en fransk arkitekt, målare, och grafiker verksam i Sverige.)

Nere i Europa, i till exempel Italien och Polen, var julkrubbor däremot vanliga. Herdarna i Alperna och Karpaterna brukade skära ut små figurer av trä. I Polen användes de i dramatiska spel i kyrkorna, men 1738 ansågs de störa gudstjänsten och förbjöds. Ungdomarna i Polen bar också vid jul små julkrubbor från gård till gård och sjöng julsånger. Efterhand accepterade det protestantiska Tyskland också julkrubborna. Och från Tyskland kom bruket till oss.

Julkrubba enligt uppgift tillverkad av konstnären Regina Kylberg (1843 – 1813). Tillhör Västergötlands museum.

Det första svenska hemmet som vi vet satte upp en julkrubba var direktör Emil Haglunds i Göteborg. I det högborgerliga hemmet förekom traditionen redan på 1870-talet. Julkrubban, som finns bevarad på ett fotografi från 1889, kom från Tyskland.

Julkrubborna var förbehållna de välbärgade ända fram till förra sekelskiftet, då postorderföretagen började sälja billigare julkrubbor. Tyska krubbor av färgglad tjock papp gjorde dem ännu mer allmänna.

1929 sattes den första krubban upp i en svensk kyrka. Det var i Malmö. Idén kom från Ersta diakonissanstalt, där diakonissorna visade en julkrubba i församlingssalen under en julhelg. De första julkrubborna sattes också upp i församlingssalar, först så småningom kom de på plats inne i kyrkorna. På 1970-talet hade hälften av Sveriges kyrkor en julkrubba.



Om mig

Under ett arbetsliv som museikvinna har det blivit många texter. Det har handlat om allt från Carl Jonas Love Almqvist, krustänger, skarvsömskuddar till mormorstips och behovet av skönhetsråd i staden Jönköping.

Och ja, höll på att glömma, jag är etnolog, fil dr och har framför allt arbetat på Jönköpings läns museum och Västergötlands museum i Skara.

Idag är jag och min man bosatta i Brandstorps socken i Västergötland. Jag odlar min trädgård, ser till mina hönor och leker med barnbarn och lagottohunden Caesar och bolognesen Love. Och jag skriver fortfarande …