Glasögonbågar av äkta silver var ingen ovanlighet bland Jönköpings borgare under 1800-talets första hälft. I länsmuseets samlingar finns till exempel ett par bågar tillverkade av guldsmeden Johan Wahlström 1846.
Enklare och billigare var det så kallade trådglasögonen av metall som importerades i mängd från Tyskland. Ända sedan 1500-talet hade Nürnberg varit ett centrum för glasögonmakarna och deras alster spreds med gårdfarihandlarne över hela Europa.
De första glasögonen konstruerades förmodligen av en italienare på 1200-talet. Genom att nita samman två skaftade förstoringsglas fick man ett par glasögon som klämdes fast på näsan. Glasögon av denna typ finns avbildade på en 1400-talsmålning i Torslanda kyrka. Nitbrillorna var inte särskilt praktiska. Snart glappade skaften och man blev tvungen att hålla fast glasögonen med ena handen. Då var båg- eller bygelglasögonen bättre. En fjädrande bygel av ben, horn eller läder klämde fast glasögonen på näsan. Bågglasögonen blev den dominerande typen och tillsammans med boktryckarkonsten spred sig bruket att bära glasögon.
Nästa förbättring var skalmarna, först så korta att de klämdes fast vid tinningarna för att inte förstöra perukens lockar, senare längre, ledade förbi öronen. Skalmglasögonens ursprung är 1700-talets England. Därefter – fram till dagens ögonlinser – är glasögonens historia variationer på samma tema.
Brillorna då? Ja, idag är glasögon och brillor synonyma begrepp. Men i begynnelsen, då det ibland var problem att få tag i slipat glas, ersattes detta av beryll och andra halvädelstenar som slipades. Därav namnet brillor!
Publicerad i Jönköpings-Posten 27 januari 1988
Eftersom det bild som ursprungligen illustrerade artikeln inte gått att få tag i, har jag lånat en bild på ett par glasögon från Uddevalla museum via DigitaltMuseum som är mästarstämplade CFJ, Uddevalla stadsstämpel; årtal- och kontrollstämpel saknas. Carl Fredrik Jonssén var mästare i Uddevalla och stämplade 1831 – 1859.
Anna Maria Claessons samlade texter 