Rörande är John Bauers bild av prinsessan som mitt i vintern lämnar slottet. En röd mantel skyddar hennes tunna kropp mot kylan. Fotspåren avtecknas i den djupa snön och högt ovanför tycks några stora grå fåglar fått syn på henne. Än står dörren till slottet på glänt, men hon vänder sig inte om.
Bauers vinterprinsessa användes 1912 som omslag på julkalendern Guldslottet, som sedan 1899 givits ut av folkskollärarinnan Stina Quint. År 1892 startade Quint den framgångsrika Folkskolans Barntidning och året därpå jultidningen Julklappen. Alla dessa tre publikationer är exempel på den barnlitteratur i uppfostrande syfte som växte fram på 1890-talet i Sverige.
Otaliga är de tidningar, kalendrar och andra böcker avsedda för en barnpublik som utkom under detta årtionde. Ofta bestod innehållet av så kallade konstsagor, berättelser som till form och motiv härmade den folkliga sagan. Medan den folkliga sagan är muntlig, är konstsagan en litterär genre. Den har alltid en namngiven författare. Anna Wahlenberg, Helena Nyblom, Elsa Beskow hette de mer namnkunniga författarna. Ämnesval, språklig dräkt och sensmoral avviker från den äldre förebilden.
Intresset för konstsagor för barn skapade vid förra sekelskiftet en arbetsmarknad för både etablerade och oetablerade författare och konstnärer. En av de bildkonstnärer som, vid sidan om Jenny Nyström, kanske var den mest anlitade var förstås John Bauer.
John Bauers framgångsrika konstnärskap sammanfaller således med ett intresse i tiden för barnlitteratur och bilder för barn av god kvalitet. I så gott som alla dåtidens tidningar och årskalendrar för barn återfinns hans akvareller och teckningar. John illustrerade aldrig någon folklig saga, han utgick alltid från en nyskriven text i konstsagans form. Texterna har sällan överlevt tidens hårdhänta hantering. Vem kommer längre ihåg texten till sagan om älgtjuren Skutt och prinsessan Tuvstarr och vem minns den historia som en gång medföljde Vinterprinsessan?
Men Johns bilder lever ett eget liv och skapar nya berättelser hos betraktaren. Varför lämnar prinsessan slottet? Vad har hänt? Har hon gått sin väg frivilligt eller är hon fördriven? Hur ska det gå för henne i vinterns kyla? Vinterprinsessans fortsatta öde engagerar oss.
Den tredje artikeln i serien Prinsessdrömmar publicerades i Jönköpings-Posten 12 maj 2003. Prinsessdrömmar var en utställning på Jönköpings läns museum under sommaren.
Vinterprinsessan. Omslag till sagokalendern Guldslottet 1912.
Anna Maria Claessons samlade texter 